The kaleidoscope of communication: Different perspectives on communication involving children with severe multiple disabilities

Publicerad:2006-10-03

Uppdaterad:2012-05-03

Social kommunikation handlar inte om att hitta ett färdigt budskap, utan om det unika samspelet mellan två samtalsparter, säger forskaren Cecilia Olsson. Hon har studerat hur barn med olika funktionsnedsättningar kommunicerar med personal och kamrater, och säger att det viktigaste är att våga ge sig in i själva samspelet: alla beteenden har en kommunikativ potential.

Författare

Cecilia Olsson

Handledare

Professor Siv Fischbein samt professor Mats Granlund

Opponent

Professor Juliet Goldbart, Manchester Metropolitan University, United Kingdom

Disputerat vid

Hej världen!

Disputationsdag

2006-10-14

Titel (eng)

The kaleidoscope of communication: Different perspectives on communication involving children with severe multiple disabilities

Institution

Institutionen för individ, omvärld och lärande (LHS)

Abstrakt

Avhandlingen består av sex publikationer om kommunikation och grava funktionsnedsättningar. Publikationerna presenterar ett teoretiskt ramverk, metodförslag och empiriska studier. Det teoretiska ramverket gäller generella aspekter på kommunikation och funktionsnedsättning medan de empiriska studierna fokuserar på barn i förskoleåldern vilka har utvecklingsstörning kombinerat med synnedsättning och/eller rörelsehinder. Syftet med avhandlingen är att samla kunskaper om hur barnen kommunicerar med sina vårdgivare, att analysera hur olika forskningsstrategier kan tillföra kunskaper från olika perspektiv och att utveckla modeller för att analysera och beskriva den dyadiska interaktionen.

Den teoretiska ramen tar upp hur barnets kommunikativa utveckling påverkas av multipla funktionsnedsättningar men också kommunikationspartners roll och vad som är betydelsefullt i åtgärdsarbetet. Den metodologiska ramen presenterar och jämför olika forskningsansatser och ett nytt sätt att studera och analysera kommunikation baserat på systemteori föreslås. I de empiriska studierna undersöks först sambanden mellan användning av kommunikativa funktioner och barnets funktionsnedsättningar samt hur situationen påverkar. Detta görs genom en kombinerad analysmodell som är både variabel- och person-inriktad. Sedan testas den föreslagna systemteoretiska analysen på två fallstudier av samspel mellan barn och vårdare.

Resultaten visar att användning av olika kommunikativa funktioner hade vissa samband med typ och grad av funktionsnedsättning hos de undersökta barnen men att det också fanns individuella mönster som skiljde sig från gruppresultatet. Det framkom dessutom att användningen av olika kommunikativa funktioner hade starkare samband med hur situationen såg ut än med vilka funktionsnedsättningar barnen hade. När det gällde undersökningarna av själva kommunikationsprocessen mellan barnet och den vuxne visade det sig att de båda kontinuerligt samordnande sig och att själva processen bestod av att tillsammans konstruera gemensamma ramar av samförstånd. Denna process genomgick kvalitativt olika faser som växlade mellan instabilitet och stabilitet. Användandet av systemteori som ett analysverktyg, gav upphov till tre modeller. Den första visar uppbyggnaden av en hierarkisk ordning av de gemensamma ramarna, den andra gäller dynamiken i processen och den tredje hur skiftet mellan olika faser sker i processen.

Diskussionen koncentreras kring hur resultaten från studierna tillsammans med de teoretiska aspekterna som framförts kan bidra till en erfarenhetsbaserad praxis. De huvudsakliga slutsatserna är att i ett kommunikativt samspel som involverar en person med flera grava funktionshinder så är kommunikationens mening något som konstrueras tillsammans av de båda parterna och därför kan kommunikation inte betraktas som en individuell kompetens kompetensen finns i dyaden.

The kaleidoscope of communication: Different perspectives on communication involving children with severe multiple disabilities

This thesis consists of six publications presenting a theoretical framework, a methodological proposal and three empirical studies. The aim of the work is; to gain knowledge on how children with severe multiple disabilities communicate with their caregivers, to analyse how different research strategies can add knowledge from different perspectives on communication, and to develop models for analysing and describing the dyadic interaction.

The theoretical framework addresses the impact of multiple disabilities on the child s communicative development, as well as the role of the communication partner, and implications for interventions. In the methodological framework, different research approaches are discussed and a system theory-based approach is proposed. The empirical studies are focused on pre-school children with intellectual disabilities in combination with vision disability and/or motor disability. When relationships between use of communication and child characteristics and setting conditions were investigated, the results showed relationships between disability and the use of communication but also that children with similar disability profiles could display quite different communicative patterns. When the communicative process was investigated with the proposed system theory-based approach, it was found that the child and caregiver continuously co-regulated their actions and together created consensual frames and that the process went through phases of instability and stability. Models for a system theory-based analysis of dyadic interaction are presented.

The discussion is concentrated around how the results from the studies along with the theoretical aspects can contribute to evidence-based practice. The main conclusions are that, in communication involving a person with severe multiple disabilities, meaning is something that is co-constructed and communication cannot be regarded as a personal competence, the competence is within the dyad.