”Tänk före du skriver”. Uppgiftsmiljö som utmaning och möjlighet för examinander med språkbadsbakgrund i studentexamensprovet i A-svenska.

”Tänk före du skriver” Uppgiftsmiljö som utmaning och möjlighet för examinander med språkbadsbakgrund i studentexamensprovet i A-svenska.

Den här avhandlingen handlar om skrivande i en nationell examen på ett språk som inte är examinandens förstaspråk. Jag har valt att studera tidigare språkbadselevers textdeltagande efter att de avslutat sin grundläggande utbildning på två språk och gymnasiala studier i A-svenska. Syftet är att undersöka hur uppgiftsformuleringar i språkprovet i studentexamen styr examinandernas skriftliga textdeltagande och utifrån ett ideationellt metafunktionellt betydelseperspektiv analysera på vilka sätt examinandernas skrivresurser på ett andraspråk realiseras i ett urval av examenstexter. Fokus för analyserna ligger därtill på sambandet mellan uppgiftsformulering och examenstext med hjälp av affordanser i skrivna uppgiftsformuleringar.
I avhandlingen kombineras ett funktionellt, kognitivt och sociosemiotiskt skrivteoretiskt ramverk. Perspektivet innebär en kombination av en inåtriktad teori och en utåtriktad teori där examinanderna tänker och skriver individuellt men har kunskap och kompetens från en sociokulturellt präglad undervisning på två språk som i språkbadsundervisning. Analysmaterialet som utforskas främst kvalitativt består av uppgiftsformuleringar (n=24) och examenstexter (n=109) under examinationsåren 2012–2014.
Resultatet visar att uppgiftsformuleringar styr examinandernas skrivprocesser på flera sätt. Genre såsom begreppet tillämpas i avhandlingen styr skrivandet. När en personlig genreram erbjuds inom språkprovets sista del, skriftlig framställning, skrivs det inom denna genreram. Trots att en analytisk genreram är mest framträdande i uppgiftsformuleringarna under samtliga aktuella examinationsår, initierar den analytiska genreramen inte uttryckligen examinandernas tankeverktyg och skrivande. Tyngdpunkten i skrivuppdragen ligger vidare på kognitiva diskursfunktioner på mikronivå som utmanar examinanden till att diskutera och argumentera i sitt textdeltagande. Verbaliseringen av examinandernas tankeverktyg i examenstexterna koncentreras trots detta till ett berättande på makronivå inom en jagcentrerad personlig textvärld. Genom att upptäcka och utnyttja affordanser i uppgiftsformuleringarna har examinanderna verbaliserat sina textvärldar i examenstexterna. Ur den ideationella metafunktionens perspektiv framträder i en personlig textvärld ett starkt skribentjag, medan de faktabaserade och analytiska textvärldarna lyfter fram ett fenomen eller diskuterar en företeelse på ett skrivet andraspråk.
Avhandlingen klargör att det behövs stödstrukturer för skrivprocesser i utbildningskontexten, eftersom examinanderna väljer att skriva expressivt inom en bekant domän utgående från en personlig genreram. Avhandlingen argumenterar för att det är viktigt att formulera skrivuppdrag på ett sätt som stödjer examinandernas tankeverktyg och guidar skrivandet vidare på ett andraspråk. Behovet av skrivstöd är större när det gäller tankeverktyg på mikronivå. Avhandlingen ger stöd för förslaget att synliggöra tre genrediskurser (en personlig, en faktabaserad och en analytisk) och ett antal kognitiva diskursfunktioner (CDF). Synliggörandet av genrediskurser och CDF kan stödja både tankeverktyg och skrivprocesser hos andraspråksskribenten.