Speech, Language and Communicative Ability in School-Aged Children with Cerebral Palsy and Speech Impairment

Publicerad:2015-09-30

Uppdaterad:2015-11-05

Femtio procent av barnen med cerebral pares som deltog i Ann Nordbergs studie har problem med sitt tal. Hennes avhandling visar att barnen dessutom har svårt att både förstå och återberätta en historia.

Författare

Ann Nordberg

Handledare

Docent Carmela Miniscalco, Göteborgs universitet, professor Anette Lohmander, Karolinska Institutet, docent Kate Himmelmann, Göteborgs universitet

Opponent

Docent Krisitina Hansson, Lunds universitet

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2015-10-02

Titel (se)

Tal, språk och kommunikativ delaktighet hos skolbarn med cerebral pares

Titel (eng)

Speech, Language and Communicative Ability in School-Aged Children with Cerebral Palsy and Speech Impairment

Institution

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Tal, språk och kommunikativ delaktighet hos skolbarn med cerebral pares

Cerebral pares (CP) är den vanligaste motoriska funktionsnedsättningen hos barn och orsakas av en tidig hjärnskada. Förutom varierande motoriska problem kan barn med CP ha olika grader av svårigheter med exempelvis

kognition, syn och kommunikation. Barnens verbala och ickeverbala kommunikationsförmåga kan vara negativt påverkad. Nedsatt funktion kan förekomma gällande andning, fonation, velofarynx och artikulation. Kunskapen om tal, språk och kommunikation hos talande barn med CP är begränsad. Det övergripande syfte i denna avhandling var därför att undersöka detta hos skolbarn med CP och talstörning. I Studie I klassificerades en populationsbaserad grupp av barn med CP i Västra Götaland födda 1999-2002 (n=129) genom journalgenomgång i kategorierna: 1) Utan

talstörning 2) Talstörning 3) Icke-talande. Information om typ av CP, motorisk förmåga, kognitiv nivå och hjärnskadelokalisation fanns sedan tidigare. Resultatet visade att mer än hälften (53%) av den populationsbaserade gruppen av barn med CP saknade tal eller hade talstörning. Av de 27 barnen (21%) med talstörning undersöktes 22

(medelålder 11 år 3 mån) gällande tal-språk-och kommunikationsförmåga. I Studie II undersöktes talproduktion och icke–verbal kognitiv förmåga hos 19 (86%) av de 22 barnen. Grad av dysartri, hypernasalitet, procent korrekta

orala konsonanter samt typ av artikulatoriska avvikelser analyserades. Majoriteteten (84 %) bedömdes ha åtminstone lätt dysartri, men bara några få hade hypernasalitet. Över hälften hade däremot stora eller mycket stora problem med konsonantproduktionen . I Studie III undersöktes muntlig återberättarförmåga och andra språkliga och kognitiva förmågor hos 15 (68 %) av de 22 barnen. Sambandsanalyser och fördjupad analys av barnens återberättarförmåga utfördes. Grava svårigheter med återberättarförmåga, receptiv och expressiv språkförmåga, minne, icke-verbal kognition och ”theory of mind” förekom hos barnen som undersöktes. I Studie IV skattade barnen sitt eget tal och kommunikation, och barnens föräldrar, lärare och en logoped gjorde också skattningar av barnens kommunikation. Hälften av de 16 barn som deltog i studie IV var i stort sett positiva till sin kommunikation. Barnens skattningar samvarierade inte signifikant med hur deras föräldrar och lärare skattade dem. Föräldrar och lärare skattade att mer än hälften av barnen hade grava kommunikativa svårigheter, men även deras skattningar skilde sig åt. Däremot skattade föräldrar och logopeden barnens kommunikativa förmåga på samma sätt. Sammanfattningsvis visar denna avhandling att mer än hälften av barnen med CP ur den populationsbaserade gruppen hade talstörning eller saknade tal. Hos barnen med talstörning var omfattande generella språkliga svårigheter vanligt liksom nedsatt icke-verbal kognitiv nivå. Föräldrar och lärare noterade att de flesta av barnen hade generella kommunikativa svårigheter och att mer än hälften hade grava svårigheter trots att en majoritet av barnen själva inte tyckte att de hade några problem.

Barn med CP och talstörning behöver uppmärksammas mer. Logopeder bör göra en noggrann bedömning av talproduktion kombinerad med bedömning av olika språkliga domäner inför ställningstagande till behandling. Hänsyn behöver också tas till barnens egna och omgivningens åsikter angående deras kommunikation.

Speech, Language and Communicative Ability in School-Aged Children with Cerebral Palsy and Speech Impairment

The overall aim of this thesis was to explore and describe speech, language and communicative ability in school-aged children with cerebral palsy (CP) and speech impairment.The medical records of apopulation-based cohort of 129 children with CP born 1999–2002 in western Sweden were reviewed.Type of CP, motor functions and neuroimaging findings were analysed. Twenty-seven (21%) of the 129 children had speech impairment. Twenty-two (82%) of the 27 childrentook part in an assessment of speech, language, and communication skills. Consonant production, dysarthria, hypernasality and oral narratives were assessed. The children’s, the parents’, the teachers’ and the SLP’s opinions about the children’s communicative ability were also analysed. More than half of the children had severe problems with articulation of oral consonants. Speech production and non-verbal cognitive level correlated significantly and severe retelling ability problems occurred. Language ability and auditory memory correlated significantly with retelling ability. Thechildren were mostly positive about their own communication. Parents and teachers rated them as having marked general communicative impairments. Parents’ and SLP’s ratings correlated significantly, whereas the parents and the teachers ratings did not. A comprehensive speech, language and communication test battery in which standardised tests are included is suggested for children with CP and speech impairment. The children’s own opinions and those of the key persons around them are also important to consider when planning intervention.