Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning

Publicerad:2012-10-29

Uppdaterad:2017-12-19

Hjärnforskning har visat att om man får använda alla sinnen som lukt, smak och beröring, så lär man sig mer. Emilia Fägerstams avhandling om utepedagogik på högstadiet bekräftar att elevernas kunskaper kan förbättras positivt av att klassrummet flyttar utomhus.

Författare

Emilia Fägerstam

Handledare

Lars Owe Dahlgren, Professor (Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande) (Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap) Per Andersson, Dr. (Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande) (Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap) Katherine Stewart, Dr. (School of Education, Macquarie University, Australia) Johan Öhman (School of Humanities, Education and Social Sciences, Örebro University, Sweden)

Opponent

Arne N. Jordet, Førsteamanuensis (Institutt for samfunnsvitenskap, Høgskolen i Hedmark, Norge)

Disputerat vid

Linköpings universitet

Disputationsdag

2012-10-26

Titel (se)

Plats och Rum: Perspektiv på undervisning och lärande utomhus

Titel (eng)

Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Plats och Rum: Perspektiv på undervisning och lärande utomhus

Denna avhandling syftar till att utforska lärares och elevers erfarenheter av, och uppfattningar om undervisning och lärande utomhus. Vidare syftar den till att undersöka vilken inverkan undervisning utomhus har på elevers resultat i biologi och matematik. Studierna är utförda i en svensk högstadieskola samt vid australiska miljöutbildningscentra.

Det empiriska materialet består av elev- och lärarintervjuer samt enkäter och tester besvarade av elever. Det teoretiska ramverket utgår från platsteori samt ett lärandeperspektiv inkluderande tre dimensioner: innehållsliga, sociala och emotionella dimensioner av lärande. Resultaten visar att utemiljöns utvidgade fysiska rum har potential att förändra sociala relationer positivt och leda till ökat deltagande, samarbete, och kommunikation i ämnet. Lärares erfarenhet var dock att det tog upp till tre månader innan eleverna var helt införstådda med utomhusundervisningens innebörd. Under den tiden var oordning i klassen ett hinder.

Erfarenhet av specifika platser såsom lokal natur sågs av lärarna som väsentligt för elevernas platstillhörighet och miljöengagemang. Lärare vittnade dock om många elevers främlingskap inför lokala naturmiljöer. Kunskaper om naturen härstammade snarare från media än från egna erfarenheter och eleverna var ofta obekväma eller rädda i naturen. Matematik följt av språk var de ämnen som med störst regelbundenhet undervisades utomhus.

I två delstudier jämfördes klassrumsundervisning med undervisning delvis utomhus i biologi och matematik. Resultaten visar på likvärdiga, eller mer utvecklade kunskaper som en följd av utomhusundervisning. En övergripande slutsats är att utomhusundervisningens möjligheter att samtidigt appellera till kognitiva, sociala och emotionella dimensioner av lärande kan konkretisera och vidga högstadieundervisningens teoretiskt inriktade innehåll samt bidra till långlivade episodiska minnen och en lust till lärande.

Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning

This thesis aims to explore teachers’ and students’ experience and perception of outdoor teaching and learning. Further, it aims to explore influences of outdoor teaching on academic performance in biology and mathematics. The contexts for the thesis are a Swedish high school and Australian environmental education centres.

The empirical material comprises student and teacher interviews, and questionnaires and tests answered by students. Theoretical frames of reference are theory of place and three dimensions of learning: content, social and emotional dimensions of learning. The results reveal that the extended physical space had the potential to improve social relations and increase participation, collaboration and on-task communication. However, teachers witnessed a period of up to three months before the students adjusted to outdoor teaching. During that time disciplinary issues were a concern. Teaches’ perceptions were that experience of specific places such as local natural environment was fundamental to forming a sense of belonging and environmental concern. However, teachers described children and students as unfamiliar with local natural environments. Teacher’s perceptions were that media provides knowledge about nature rather than direct experience and children and students were often uncomfortable or afraid in nature. Mathematics followed by language education were the subjects most regularly taught outdoors.

Two studies compared classroom education with partly outdoor education in biology and mathematics. Results reveal that students’ performance was equally good, or more developed as a consequence of outdoor teaching. An overarching conclusion is that the possibility to appeal to cognitive, social and emotional dimensions of learning all at the same time has the potential to concretize and broaden the often theoretical approach of high school education, and to contribute to long term episodic memories and a desire to learn.