From sounds to speech and gestures. Case studies of linguistic interaction in children with ASC

Publicerad:2016-02-17

Uppdaterad:2016-04-05

Pia Nordgren har i sin avhandling undersökt effekter av en intervention som getts till två svenska barn med autismspektrumtillstånd. Hennes hypotes är baserad på teorier om att lyssnande och observation av talproduktion kan leda till utveckling av ljudproduktion generellt men också till mer avancerade stavelsekonstruktioner och användning av nya ord.

Författare

Pia Nordgren

Handledare

Professor Åsa Abelin

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2016-03-03

Titel (se)

Från språkljud till tal och gester. Fallstudier om lingvistisk interaktion hos barn med autismspektrumtillstånd

Titel (eng)

From sounds to speech and gestures. Case studies of linguistic interaction in children with ASC

Från språkljud till tal och gester. Fallstudier om lingvistisk interaktion hos barn med autismspektrumtillstånd

Denna sammanläggningsavhandling undersöker relationen mellan segmentell fonologi, prosodi och gester, men också faktorer som är av betydelse för språkutvecklingen vid autismspektrumillstånd, s k ‘precursors’, studeras. I avhandlingen undersöks vidare effekter av en intervention som getts till två svenska barn (pojkar) med autismspektrumtillstånd under en tidperiod på 1-1 ½ år. En intervention, där stimuli (minimala par) introduceras gradvis, hade konstruerats i syfte att öka medvetenheten om fonologiska kontraster och symboliska representationer. Hypotesen, som är baserad på teorier om överlappande nätverk för språk och kognition, är att lyssnande och observation av talproduktion, i minimala par, kan leda till utveckling av ljudproduktion generellt, men också till mer avancerade stavelsekonstruktioner och användning av nya ord. Idén är att kortikala områden, som inkluderar Broca’s area och areor för talperception stimuleras och även skulle kunna ha effekter på prosodisk utveckling samt gester. Resultaten i avhandlingen ger ett stöd för att det föreligger en neural mekanism, tex spegelneuron, som överbryggar mellan perception och produktion av tal. Studierna genomfördes under tre perioder, vilket lade grunden för tre korpusar med talspråksmaterial. Träningssessionerna genomfördes

av lärare eller logoped på en specialskola för barn med autismspektrumtillstånd och intervjuer genomfördes med lärare och föräldrar. I enlighet med kronologisk ordning för språkutveckling, introducerades fonologiska särdrag gradvis. Att få tillfälle att para ihop ljud med ett speciellt objekt, möjliggjorde träning i att särskilja betydelse, som är en del av förstaordstillägnande. Alla sessioner videofilmades, korpusar samlades in och annoterades. Den första studien fokuserar på fonologisk utveckling, generell talproduktion i segment och stavelser, fonologiska särdrag, särdragskorrekthet och auditiv perceptionsförmåga, hos en av pojkarna. Resultatet av studien visade både på en kvantitativ och kvalitativ utveckling av språkljudsproduktion avseende användning av nya fonologiska särdrag, nya stavelsekonstruktioner och användning av nya ord under året. Resultaten var signifikanta, när två perioder jämfördes, vilket implicerar att fonologisk träning kan stimulera barn med autism spektrumtillstånd

att utveckla språk och tal vid den här åldern. Fonologiskt processande i perception och produktion kan sålunda inte avvisas som igångsättare för språklig och kognitiv utveckling, i och med den här studien. I studien noterades inte bara en försenad, men också avvikande utveckling hos det aktuella barnet, som är i linje med studier som beskriver avvikande fonologisk utveckling vid autismspektrumtillstånd.

Den andra studien undersöker tonhöjd och tonhöjdsomfång samt duration hos två pojkar med autismspektrumtillstånd under ett års tid. Akustiska mätdata annoterades, och analyserades. Autistiska drag som ökad tonhöjd och ökat omfång sjönk hos de båda pojkarna. En slutsats är att prosodin utvecklades trots att den inte tränades. Akustisk analys av prosodi kan vara en användbar indikator på språkutveckling och ett verktyg för

diagnossättning vid autism. Användning av tröskelvärden rekommenderas vid framtida studier av prosodi vid autismspektrumtillstånd. Den tredje studien undersöker deiktiska (deklarativa och imperativa), generellt

ackompanjerande, ritualistiska, ikoniska, interaktions gester och mungester hos en av pojkarna (samma som studie 1). Resultatet visar på en utveckling av gester, både deiktiska och ackompanjerande, vilket i motsats till vad man kan förvänta sig, oftare var gester för delad uppmärksamhet än gester för begäran om föremål. Gester för delad uppmärksamhet ökade under perioden medan gester för begäran om föremål minskade. Studien visar också hur gester ackompanjerar talet på ett mycket specifikt sätt, genom användning av olika handgester som ackompanjerar stavelserna. Resultaten visar också på en relation mellan tal och gester. I en sammanfattning av de tre studierna, kan vi notera att det finns en tidsmässig relation mellan segmentell fonologi, prosodi och gester.

Vidare visar studien på auditiv (visuell) perception som en betydelsefull igångsättare för språklig utveckling vid

autismspektrumtillstånd. Fonologiskt processande är relaterat till prosodi på ord- och meningsnivå och resultaten pekar på att träning av fonologi i interaktion kan påverka prosodisk utveckling positivt. Ett resultat var att grundtonsfrekvensen sjönk mer än förväntat hos båda pojkarna, i jämförelse med typisk utveckling av F0. Andra resultat pekade på ett nära samband mellan tal, gester och indexikalitet hos de två barnen. Både prosodi och gester utvecklades trots att de inte tränades. Vidare utvecklades barnen positivt under interventionsperioden och den positiva utvecklingen i allmänhet antyder att lyssnande och träning med minimala par i triadiska interaktioner kan vara till nytta i interventioner hos barn med autismspektrumtillstånd.

From sounds to speech and gestures. Case studies of linguistic interaction in children with ASC

This thesis investigates the interrelationship between segmental phonology, prosody and gesture, as well as important factors for language development in individuals with autism spectrum condition (ASC), i.e. precursors. Furthermore, the thesis investigates the effects of an intervention given to two Swedish children (boys) with ASC, who were followed longitudinally over a period of 1-1 1⁄2 years. An intervention, where stimuli (minimal pairs) were gradually introduced, was constructed in order to increase awareness of phonemic contrasts and symbolic representations. The hypothesis, which was based on theories of overlapping networks for language and cognition, was that listening to sounds and watching production of sounds, in minimal pairs could lead to development of sound production, in general, and also to more advanced syllable constructions and use of new words. The idea was that cortical areas, including Broca’s area and areas for speech perception would be stimulated, which possibly could lead to secondary effects on prosodic and gestural development. The results of the thesis are in support of the existence of a cortical mechanism, for example, mirror neurons, which bridge between perception and production of speech. The studies were performed during three periods, which laid the ground for three corpora with video recorded materials. The training sessions took place at a special school for children with ASC, where teachers or a speech and language therapist conducted the sessions. Interviews were performed with the school staff and parents. According to the temporal order of language acquisition, phonological contrastive features were gradually introduced. Pairing the sounds with specific objects allowed for opportunity to train to distinguish meaning, which is a part of first-word-acquisition. All the sessions were video recorded, the corpora gathered and annotated.The first study focused on phonological development, general speech sound production in segments and syllables, phonological contrastive features, feature accuracy and auditory perceptual skills in one of the boys. Results of the study showed both a quantitative and qualitative development of speech sound production regarding the use of new phonological feature types, new syllable constructions and use of new words during the year. The results were significant, when comparing two periods, which suggests that phonological training can stimulate children with ASC to develop language and speech at 5 to 6 years of age. Thus, perception (and production) of phonological processing may not be rejected as a precursor for language development from this study. In this child with ASC, not only was there a delayed speech development but also a deviant one, both concerning segments and syllables, which is in line with previous studies that describe deviant phonological development in ASC. The second study investigated pitch, pitch range and duration in two boys, over duration of a year. Acoustic data were annotated and analysed. Autistic symptoms, such as increased pitch and increased pitch range decreased for the two boys. It was concluded that prosody developed, despite not being trained. Acoustic analyses of prosody may be useful indicators of language development and tools for diagnosis in ASC. In addition, analysis of threshold range is suggested in future studies in analysing prosody in ASC. The third study investigated deictic (declarative and imperative), general accompanying, ritualistic, iconic interactional and silent mouth gestures in one boy with ASC (the same boy as in Study I). The results showed a development of gestures, both deictic and general accompanying. The deictic gestures were contrary to expectations, more often declarative than imperative. Declarative gestures increased during the period, while imperative ones decreased. This study also shows how gestures may accompany speech in a very specific manner by the use of various hand shapes, which accompany syllables. Furthermore, results suggest that speech and gestures are interrelated. In summary, the three studies showed that segmental phonology, prosody and gestures are interrelated. Auditory (visual) perception is suggested to be an important precursor for language development in ASC from this study. Phonological processing is also related to prosody on the word and sentence level, and it may be suggested that training phonology in interaction may improve prosodic development. A finding was that F0 (Fundamental frequency) decreased more than expected in the two children, in relation to the literature on typical F0 development. Another finding was that the gestural development in one of the children showed a very close interrelationship between speech, gestures and the development of indexical functions. Use of both prosody and gestures increased despite not being trained. Furthermore, the two children developed in a similar way during the period of study, and positive development in general suggests that listening to and training with minimal pairs in triadic interaction may be useful for interventions in ASC.