Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser – en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning
Kristina Henriksson har forskat om bedömning som företeelse i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.
Kristina Henriksson
Professor Per Lindqvist, Linnéuniversitetet
Professor Jörgen Dimenäs, Högskolan Dalarna
Linnéuniversitetet
2019-11-22
Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser – en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning
Institutionen för didaktik och lärares praktik
Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser – en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning
Avhandlingen handlar om bedömning av lärarstudenters yrkeskunnande inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i svensk lärarutbildning och specifikt om de skolbesök som lärosätet organiserar. Skolbesök består oftast av en observerad lektion samt ett efterföljande samtal. VFU betraktas vara ett specifikt utbildningsmoment eftersom lärarutbildningen förflyttas till den verksamhet där yrkesverksamma lärare arbetar och där lärarstudenten utbildas av dessa lärare. Det saknas dock riktad forskning mot vad som händer med bedömning av lärarstudentens yrkeskunnande när utbildningens bedömningssystem appliceras utanför lärosätets domän. Forskning visar emellertid att det finns spänningsförhållanden om synen på yrkeskunnande i mötet mellan lärarutbildningens och skolverksamhetens aktörer samt oklarheter om vem som har mandat att utveckla lärarstudentens yrkeskunnande. Samtidigt verkar bedömning inom VFU vara omdiskuterat och politiska röster ställer ökade krav på en likvärdig och rättssäker bedömning där skolbesöket uppfattas garantera dessa krav. Syftet med föreliggande avhandling har därför varit att fördjupa förståelsen för bedömningens funktion inom VFU. Fokus har varit på skolbesökets efterföljande samtal mellan lärarutbildningens lärarutbildare, skolverksamhetens lärare och lärarstudenten och där den interaktiva bedömningsprocessen har studerats. Videoobservation av sex samtal och intervjuer med båda lärarkategorierna har genomförts för detta ändamål. Studien utgår från ett flerperspektiv; ett nyinstitutionellt perspektiv, Goffmans interaktionsteoretiska perspektiv samt ett professionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att samtidiga och motstridiga bedömningslogiker vägleder målsättningen med bedömningsuppdraget. Motstridigheten skapar skyddande och försvarande interaktionsmönster för att upprätta ett lojalt samförstånd mellan samtalsdeltagarna. En osäkerhet kring vilket syfte som gäller för den interaktiva bedömningsprocessen samt omsorg om lärarstudenten gör att situationen behöver avdramatiseras. På så sätt motverkar samtalets interaktionsmönster den institutionella logiken för skolbesöket. Detta medför att tillgång till information blir selektiv och begränsad. Omdömen och återkopplingar blir mer eller mindre osynliga och syftet med bedömningsprocessen blir otydligt. Därmed försvagar denna motverkan bedömningsprocessens kontrollerande syfte samt delvis även det formativa syftet. Å ena sidan skapar bedömningslogiker för själva bedömningsutförandet en samverkan med interaktionsmönster som uppvisar en sekundär anpassning till bedömningssituationen. Trots försvagandet av bedömningsuppdraget bidrar denna samverkan till att på ett rimligt och legitimt sätt genomföra bedömningsprocessen, vilket skapar mening åt skolbesöket.
Keywords: school-based teacher education, assessment, performance, supervisor, school-mentor, post-observation conference, student teacher’s knowledge.
Relaterade länkar
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.