Skola och medier. Aktiviteter och styrning i en kommuns utvecklingssträvanden

Publicerad:2014-12-02

Uppdaterad:2015-02-18

Syftet med Kristina Hanssons studie har varit att synliggöra och diskutera motstridigheter i styrningen av en kommuns utvecklingssträvanden kring integrering av nya medier i grundskolan.

Författare

Kristina Hansson

Handledare

Per-Olof Erixon, Hans Örtegren, Mats Danell,

Opponent

Héctor Pérez Prieto, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet, Karlstad

Disputerat vid

Umeå universitet

Disputationsdag

2014-12-12

Titel (se)

Skola och medier. Aktiviteter och styrning i en kommuns utvecklingssträvanden

Institution

Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Skola och medier. Aktiviteter och styrning i en kommuns utvecklingssträvanden

Över tid har staten genomfört olika reformer för att styra skolans utveckling. Frågan om användning av nya medier kan ses som ett sådant exempel. Förändring av medieanvändning i skolan ställer såväl kommunerna som lärare inför stora utmaningar.

Denna avhandling syftar till synliggöra och diskutera styrning i de motstridigheter som uppstår i praktiska aktiviteter som syftar till att integrera nya medier i skolans undervisning, med utgångspunkt i tre aktörsperspektiv, lärarens, mediepedagogens och medieutvecklarens dilemman.

Studien utgår från ett systemtänkande, kring styrning och jag använder mig dels av aktivitetsteori och begreppet styrningsrationalitet (governmentality) för att synliggöra och diskutera styrningen.

Studien genomförs i form av en fallstudie. Fallet utgörs av en kommun där lärare med utgångspunkt i läroplanens uppdrag försökt hitta sätt att integrera nya medier i undervisningen. Min egen koppling till fallet består i att jag som, lärare, mediepedagog och medieutvecklare varit en pådrivande och styrande kraft i arbetet. Fallet är valt med utgångspunkt att kommunens arbete på nationell nivå och via medier framhållits som ett gott exempel.

Den empiriska delen består dels av min egen livsberättelse och dels av studier av olika dokument, texter, bilder, filmer och ljudinspelningar som visar hur styrningsrationaliteter formas och tar form på mikro, makro och mesonivån. Jag har använt att metodiskt prisma, en kombination av olika analytiska perspektiv, diskurs, aktivitet, narrativ och styrningsrationalitet.

Resultaten visar att de drivande aktörerna innovativt hanterar de systemiska motstridigeter som uppstår i arbetet med att utföra läroplanens uppdrag. Styrningen i aktiviteterna utgår från en tillitsrationalitet. Ju mer användningen av ny medier sprids i kommunens skolor, desto mer motstridig blir den för mellannivåns aktörer. Tillitsrationaliteten trängs undan av en misstroenderationalitet, som orsakade det växande glappet mellan förvaltning och verksamhet

Abstract in English

Over time, the state has undertaken various reforms to govern the development of education. The issue of using new media may be seen as such an example. A change in the use of media in education imposes great challenges on both municipalities and teachers. This thesis aims to visualise and discuss governance in the contradictions that arise in practical activities aimed at integrating new media in school teaching, based on three actors’ perspectives, namely the dilemmas of the teacher, the media pedagogue and the media developer. The study is based on systemic thinking about governance and I employ both activity theory and the concept of governmentality to visualise and discuss the governance.

The study is conducted in the form of a case study. The case consists of a municipality where, based on the curriculum’s mission, teachers have tried to find ways to integrate new media into their teaching. My own connection to the case consists of having been a driving and governing force in the work as a teacher, media pedagogue and media developer. The case was chosen because the municipality’s work on the national level and via the media has been held up as a good example.

The empirical part consists of both my own life narrative and studies of different documents, texts, images, films and sound recordings that show how governmentalities are formed and take shape on the micro, macro and meso levels. I use a methodological prism, a combination of different analytical perspectives, discourse, activity, narratives and governmentality.

The results reveal that the driving actors are innovatively handling the systemic contradictions that arise in the work of carrying out the curriculum’s mission. The governance of the activities is based on a trust rationality. The more the use of new media is spread in the municipality’s schools, the more contradictory it becomes for the middle level’s actors. The trust rationality has been superseded by a distrust rationality, creating a growing gap between the administration and the activities.