Signs of Acquiring Bimodal Bilingualism Differently: A Longitudinal Case Study of Mediating a Deaf and a Hearing Twin in a Deaf Family

Publicerad:2013-02-14

Uppdaterad:2013-06-12

Emelie Cramér-Wolrath har undersökt språkutveckling, svenskt teckenspråk och talad svenska, som sker i kommunikation i en döv teckenspråkig familj som har teckenspråk som gemensamt familjespråk.

Författare

Emelie Cramér-Wolrath

Handledare

Docent Lise Roll-Pettersson, Stockholms universitet, Professor em. Eva Heimdahl-Mattson, Stockholms univeversitet, Fil.dr Carin Roos, Karlstads universitet

Opponent

Professor Marilyn Sass-Lehrer, Gallaudet University

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2013-02-15

Titel (eng)

Signs of Acquiring Bimodal Bilingualism Differently: A Longitudinal Case Study of Mediating a Deaf and a Hearing Twin in a Deaf Family

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Abstrakt

I sin studie har Emelie Cramér-Wolrath följt medieringen av tvåspråkighetsutvecklingen hos ett tvillingpar, en döv och en hörande till döva föräldrar. Tvillingarna videoobserverades i interaktion med sin familj från det att de var 10 månader till de var 7 år gamla. Ytterligare en uppföljning gjordes vid 8 års ålder. Hugo, den hörande tvillingen, tillägnade sig tvåspråkighet parallellt från födseln medan Diana först tillägnade sig svensk teckenspråk. Vid 35 månaders ålder fick Diana ett cochleaimplantat, CI, och tillägnade sig successivt talad svenska. Hon ingick inte i något formellt auditivt program varken inom habiliteringen eller i den tsp-förskola eller senare tsp-skola.

Diana språktestades, av CI-teamet, vid 8-års ålder då hennes receptiva svenska bedömdes som åldersadekvat (7 år och 11 månader för normalhörande) medan hennes expressiva svenska motsvarade den ålder som hon haft CI dvs 5 år. Min slutsats är att hennes förstaspråk (svensk teckenspråk), liksom annan tvåspråkighetsforskning rapporterar (Hassanzadeh, 2012), har varit avgörande. Ömsesidig meningsfullhet i kommunikationen och motivation till kommunikation oavsett typ samt de vuxnas uppmuntran och sätt att hitta barnets intressefokus är också viktiga och generella faktorer för lärande.

I avhandlingen beskrivs interaktioner i familjen som visar på kommunikativa ageranden för såväl generella faktorer (inkluderande, uppmuntrande etc) som tillägnande av olika områden. Specifika områden som kunde iakttas över tid var t.ex. uppmärksamhetsuttryck; blickens utveckling; hur uppmärksamhet kan fokusera ett objekt eller händelse utan att blicken visuellt behöver riktas mot partnerns tecknande, simultan-taktil-uppmärksamhet; själv-stöttning av talad svenska genom simultan bimodalitet; barnen använde båda modaliteterna simultant medan föräldrarna endast infogade enstaka ord eller tecken i den språkbas de för tillfället använde, detta fortskred till tvillingarna, var och en för sig, själva hade separerat de båda språken; etc.

Avhandlingen består av 4 artiklar och en kappa som sammanfogar och utvecklar ett resonemang kring tvåspråkighet i vokal och gestuellt uttryck.

Signs of Acquiring Bimodal Bilingualism Differently: A Longitudinal Case Study of Mediating a Deaf and a Hearing Twin in a Deaf Family

This dissertation based on a case study explores the acquisition and the guidance of Swedish Sign Language and spoken Swedish over a span of seven years. Interactions between a pair of fraternal twins, one deaf and one hearing, and their Deaf1 family were video-observed within the home setting. The thesis consists of a frame which provides an overview of the relationship between four studies. These describe and analyze mainly storytime sessions over time. The first article addresses attentional expressions between the participants; the second article studies the mediation of the deaf twin’s first language acquisition; the third article analyses the hearing twins acquisition of parallel bimodal bilingualism; the fourth article concerns second language acquisition, sequential bimodal bilingualism following a cochlear implant (CI). In the frame, theoretical underpinnings such as mediation and language acquisition were compiled, within a sociocultural frame. This synthesis of results provides important information; in the 12- and 13-month sessions simultaneous-tactile-looking was noted in interchanges between the twins and their mother; mediation of bilingualism was scaffolded by the caregivers with the hearing twin by inserting single vocal words or signs into the language base used at that time, a finding that differs from other reported studies; a third finding is the simultaneousness in which the deaf child’s Swedish Sign Language skill worked as a cultural tool, to build a second and spoken language. The findings over time revealed actions that included all the family members. Irrespective of the number of modes and varied types of communication with more than one child, mediation included following-in the child’s initiation, intersubjective meaningfulness and encouragement. In accordance with previous research, these factors seem to promote the acquisition of languages. In conclusion, these findings should also prove useful in the more general educational field.