Sexual harassment in schools: prevalence, structure and perceptions

Publicerad:2005-09-09

Uppdaterad:2012-02-25

Författare

Eva Witkowska

Disputerat vid

Hej världen!

Disputationsdag

2005-01-01

Titel (se)

Sexuella trakasserier i skolan – Prevalens, struktur och uppfattningar

Titel (eng)

Sexual harassment in schools: prevalence, structure and perceptions

Forskningsmiljö

Hej världen!

Sexuella trakasserier i skolan – Prevalens, struktur och uppfattningar

Det övergripande syftet med projektet var att göra en empirisk studie av och kritiskt analysera det sociala fenomenet sexuella trakasserier i skolan dess prevalens, teoretiska struktur och hur det uppfattas. Data samlades in från ett slumpmässigt urval av skolelever från hela Sverige födda 1983 i en enkäundersökning som skickades ut under våren 2001. Undersökningsgruppen bestod av 540 flickor och 440 pojkar. Frågeformuläret behandlade personliga erfarenheter av och uppfattningar om sexuella trakasserier samt andra aspekter av skolmiljön. Sexuella trakasserier definierades som olämpligt och oacceptabelt sexuellt eller könsrelaterat uppförande som inverkar på elevens rätt till en stödjande, respektfull och trygg inlärningsmiljö i skolan. Detta innefattar olika typer av beteenden, med verbala och icke-verbala yttringar. Beteendena kan bedömas som oacceptabla av mottagaren, eller av skolan.

Resultaten visar att svenska skolelever är utsatta för en mängd olika olämpliga och oacceptabla beteenden av sexuell eller könsrelaterad karaktär. Eleverna var ovilliga att beteckna incidenterna som sexuella trakasserier, trots att beteendena i sig uppfattades som miljöproblem. Beteenden som uppfattades som problem avfärdades dock inte lika lätt som egna erfarenheter, i synnerhet när det gäller de vanligaste verbala beteendena. De könsskillnader som visade sig var inte oväntade. Flickor rapporterade större exponering för alla beteenden, med undantag för homofobiskt språkbruk, visning av pornografi och grövre fysiska beteenden. Flickor var mer benägna att uppfatta verbalt beteende som problem än pojkar, men skillnaderna var inte lika uppenbara när det gällde andra typer av beteenden. Tidigare typologier, som konstruerats för sexuella trakasserier på arbetsplatsen, var inte lämpliga att använda för elevdata. En flerstegsstruktur med en allmän faktor och två specifika faktorer (som mest liknade kategorierna fientlig miljö och sexuell uppmärksamhet) tycktes passa bäst för flickorna. För pojkarna var strukturen mindre klar, och typologin passade ännu sämre, men att det allmänt förekom sexuella trakasserier.Sexuella trakasserier är ett organisatoriskt problem, på så sätt att dess yttringar och uppfattningar är socialt och kulturellt grundade. Stötande beteenden normaliseras i skolmiljön, och är för svåra att förstå och hantera i en situation där skolorna erbjuder mycket litet stöd.

Resultaten av kvantitativa studier måste tolkas i en köns-, sexualitets- och maktkontext. Strukturella aspekter, t ex könskonfigurationen mellan förövare/offer samt graden av allvarlighet, i utformningen av frågeformuläret skulle underlätta tolkningen av resultaten. Det krävs olika åtgärder för pojkar respektive flickor. Den sexuella maktfördelningen är ojämn i det offentliga rummet. Att uppfattas som sexuell har olika konsekvenser för kvinnor och män. Det är viktigt att komma ihåg de informella strukturerna, t ex kamratgrupper i skolan, och hur de påverkar åsikter och beteenden och underblåser vissa former av könsskillnader. Rent generellt krävs större insatser för att analysera och effektivt motverka sexuella trakasserier i skolan. Skolan måste använda sig av mer sofistikerade mätmetoder och anamma utbildnings- och förebyggande strategier som bygger på en förståelse av fenomenets komplexa natur.

Sexual harassment in schools: prevalence, structure and perceptions

The overall aim of this project was to empirically explore and critically analyze the social phenomenon of sexual harassment in schools, its prevalence, structure and perceptions. Data were collected from a random sample of high-school students, born in 1983, from all regions of Sweden, in a self-report mail survey administered in the spring of 2001. Five hundred and forty girls and 440 boys participated. The questionnaire addressed personal experiences and perceptions of sexual harassment, and also relevant aspects of the school environment. Sexual harassment was defined as inappropriate and unacceptable conduct of a sexual nature, or based on gender, that interferes with a students right to a supportive, respectful and safe learning environment in school. This included different types of conduct, with verbal and non-verbal manifestations. The behaviors can be deemed unacceptable by the recipient, or by the school. The results show that Swedish high-school students are exposed in their schools to a variety of inappropriate and unacceptable behaviors (verbal, non-verbal, assaultive, and teacher-to-student). Students are reluctant to label incidents as sexual harassment, despite the fact that actual behaviors are perceived as environmental problems. The revealed pattern of gender differences was not unexpected. Girls generally reported greater exposure to all of the behaviors with the exceptions of homophobic name calling, showing pornography, and rougher physical behaviors and were much more likely to see verbal behaviors as problems. Previous typologies, constructed for workplace sexual harassment, did not fit the student data well. A nested structure, with one general factor and two specific factors (resembling hostile environment and sexual attention categories) appears to offer the best fit-to-data for female students. For male respondents, however, the structure was less clear, and the fit worse, but the presence of a general sexual harassment factor was supported.Sexual harassment is an organizational problem, in that its manifestations and perceptions are socially and culturally based. Offensive behaviors become normalized in the school environment, and too difficult to comprehend and address in a situation where little support is provided by schools themselves. The results of quantitative surveys require interpretation in the contexts of issues of gender, sexuality, and power; incorporating structural aspects such as perperator/recipient gender configuration, and severity into questionnaire design would improve the interpretability of results. Different measures are needed for boys and for girls. The power of sexuality remains asymmetrical in the public domain; being seen as sexual has different consequences for women and men. It is important to keep in mind informal structures in school, including peer groups, and how they influence views and behaviors and support certain forms of gender (re)production. Generally, greater efforts are needed to analyze and effectively counteract sexual harassment in schools. Schools need to employ more sophisticated measurements and adopt education and prevention strategies that incorporate an understanding of the complex nature of the phenomenon and perceptions of it.