In search of good relationships to music. Understanding aspiration and challenge in developing music school teacher practices

Publicerad:2016-04-19

Uppdaterad:2017-10-25

Cecilia Björks har utforskat lärarpraktiker i offentligt finansierade musikskolor i Finland. Hon finner att när musiklärare lyckas skapa inspiration sker det genom ett komplext arbete där musikaliska mål och fostransmål kombineras på ett sätt så att det bidrar positivt till elevernas liv som helhet.

Författare

Cecilia Björk

Handledare

Professor Sven-Erik Hansén, Åbo akademi

Opponent

Professor Liora Bresler, University of Illinois, USA

Disputerat vid

Åbo akademi

Disputationsdag

2016-05-04

Titel (eng)

In search of good relationships to music. Understanding aspiration and challenge in developing music school teacher practices

Abstrakt

Den här studien fokuserar på lärarpraktiker i offentligt finansierade musikskolor i Finland. I takt med att synen på vad som är eftersträvansvärt i musikpedagogik förändras och breddas, skapar de nya perspektiven utmaningar för motsvarande skolor i hela Europa. Krav på att utveckla musikskolornas aktiviteter och göra dem mera mångsidiga har framförts i såväl offentlig som akademisk debatt. Nationella läroplansgrunder för musikskolor i Finland bygger på idealet att undervisning och lärande ska skapa förutsättningar för ”ett gott förhållande till musiken”. Vad denna formulering ska betyda har medvetet lämnats öppet i avsikt att skapa utrymme för dialog, flexibilitet och lärarautonomi. Eftersom man inte definierar på förhand vad som menas med ”gott”, är frågan om hur lärarpraktiker ska ”förbättras” också öppen för diskussion. Syftet med studien är att undersöka dessa teman ur lärares synvinkel genom att fråga vad musikskollärare strävar efter i sitt arbete med att utveckla undervisnings – praktiken. Avhandlingen introducerar en tolkande forskningsmetod som bygger på Alpersons ”robusta” praxialism, en filosofisk teori där uppmärksamheten riktas särskilt mot praktikerperspektiv och musikalisk mångfald. En systematisk metod för att analysera musikpedagogiska praktiker, tolkande praktikanalys, utvecklas med stöd av tolkande metoder som ursprungligen har använts i policyanalys. Forskningsdesignen visar även hur reflekterande samtal (en kollaborativ arbetsform som är välbekant i socialt arbete i Norden) på ett fruktbart sätt kan tillämpas i tolkande studier och kombineras med lärarforskning. Data har genererats i ett kollaborativt projekt där fem erfarna musikskollärare och forskaren deltog. Det empiriska materialet omfattar transkriptioner från gruppsamtal, data från lärarforskningsprojekt och transkriptioner från uppföljande intervjuer. Lärarnas målsättningar kan tolkas som ett långsiktigt arbete för att förstärka kopplingen mellan musikpraktiker och olika former av mänsklig blomstring så att musik och blomstring kan stöda varandra. Exempel ur deras undervisningspraktiker visar hur ordet ”god” får sin mening i ett sammanhang. Lärarna uppfattar det som centralt att eleverna utvecklar ett fritt och långvarigt intresse för musik, ofta beskrivet som inspiration. Jag föreslår att ”ett gott förhållande till musik” och ”inspiration” kan förstås som filosofiska medierande begrepp som stöder övergången från ett obestämt ”intresse för musik” till specifika sätt på vilka musiken kan bidra till ett gott liv i olika människors särskilda omständigheter. Olika musikpraktiker betonar varierande aspekter av vad som anses viktigt i musik och i människans liv. Musikskollärare balanserar medvetet mellan många sådana värderingar. De anstränger sig samtidigt för att motstå yttre press som kunde hota det
som de själva anser som viktigast och mest eftersträvansvärt. Sådana värden är bland annat glädje, envishet, solida musikfärdigheter relaterade till specifika musikpraktiker, och en stark känsla av vitalitet. Insikterna från studien antyder att när lärarna lyckas med att skapa inspiration, verkar det ske genom ett komplext arbete där musikaliska mål och fostransmål kombineras på ett sådant sätt att det bidrar positivt till elevernas liv som helhet. Att försäkra sig om att lärande i musikskolor blir så konstruktivt och meningsfullt som möjligt för både elever och lärare är en krävande uppgift. Studien pekar på att kollaborativt, reflekterande och tvärvetenskapligt arbete kan stöda både individuella och kollektiva utvecklingsprocesser i anslutning till musikskollärares
praktiker.

In search of good relationships to music. Understanding aspiration and challenge in developing music school teacher practices

This study focuses on teacher practices in publicly funded music schools in Finland. As views on the aims of music education change and broaden, music schools across Europe share the challenge of developing their activities in response. In public and scholarly debate, there have been calls for increased diversity of contents and concepts of teaching. In Finland, the official national curriculum for state-funded music schools builds on the ideal that teaching and learning should create conditions which promote ‘a good relationship to music’. The meaning of this concept has been deliberately left open in order to leave room for dialogue, flexibility, and teacher autonomy. Since what is meant by ‘good’ is not defined in advance, the notion of ‘improving’ practices is also open to discussion. The purpose of the study is to examine these issues from teachers’ point of view by asking what music school teachers aim to accomplish as they develop their practices.
Methodologically, the study introduces a suggestion for building empirical research on Alperson’s ‘robust’ praxial approach to music education, a philosophical theory which is strongly committed to practitioner perspectives and musical diversity. A systematic method for analysing music education practices, interpretive practice analysis, is elaborated with support from interpretive research methods originally used in policy analysis. In addition, the research design shows how reflecting conversations (a collaborative approach well-known in Nordic social work) can be fruitfully applied in interpretive research and combined with teacher inquiry. Data have been generated in a collaborative project involving five experienced music school teachers and the researcher. The empirical material includes transcripts from group conversations, data from teacher inquiry conducted within the project, and transcripts from follow-up interviews.
The teachers’ aspirations can be understood as strivings to reinforce the connection between musical practices and various forms of human flourishing such that music and flourishing can sustain each other. Examples from their practices show how the word ‘good’ receives its meaning in context. Central among the teachers’ concerns is their hope that students develop a free and sustainable interest in music, often described as inspiration. I propose that ‘good relationships to music’ and ‘inspiration’ can be understood as philosophical mediators which support the transition from an indeterminate ‘interest in music’ towards specific ways in which music can become a (co-)constitutive part of living well in each person’s particular circumstances.
Different musical practices emphasise different aspects of what is considered important in music and in human life. Music school teachers consciously balance between a variety of such values. They also make efforts to resist pressure which might threaten the goods they think are most important. Such goods include joy, participation, perseverance, solid musical skills related to specific practices, and a strong sense of vitality. The insights from this study suggest that when teachers are able to create inspiration, they seem to do so by performing complex work which combines musical and educational aims and makes general positive contributions to their students’ lives. Ensuring that teaching and learning in music schools remain as constructive and meaningful as possible for both students and teachers is a demanding task. The study indicates that collaborative, reflective and interdisciplinary work may be helpful as support for development processes on both individual and collective levels of music school teacher practices.