Hoppa till sidinnehåll
Specialpedagogik

Samtal i social aktivitet: en studie av interaktion mellan vårdgivare och barn med och utan funktionshinder

Publicerad:2006-05-30
Uppdaterad:2012-03-02
Författare

Ulrika Ferm

Handledare

Professor Elisabeth Ahlsén (GU) samt Professor Eva Björck-Åkesson (MdH)

Opponent

Director Martine Smith, PhD, Trinity College, Dublin

Disputerat vid

GU – Göteborgs universitet

Disputationsdag

2006-05-05

Titel (se)

Samtal i social aktivitet: en studie av interaktion mellan vårdgivare och barn med och utan funktionshinder

Titel (eng)

Using Language in Social Activities at Home. A Study of Interaction between Caregivers and Children with and without Disabilities.

Institution

Institutionen för lingvistik

Samtal i social aktivitet: en studie av interaktion mellan vårdgivare och barn med och utan funktionshinder

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan social aktivitet och interaktion för vårdgivare (mödrar/moster) och barn med grava tal- och rörelsehinder och god kognitiv förmåga, att studera användning av kommunikationshjälpmedel i naturalistisk kontext samt att belysa på vilket sätt olika aktiviteter i hemmet kan tänkas stimulera utveckling av språk, kognition och identitet. Två barn med grava tal- och rörelsehinder och deras vårdgivare (fokusdyader) och två barn utan funktionshinder och deras vårdgivare (jämförelsedyader) deltar i undersökningen. Materialet omfattar 38 videoinspelningar av fokus- och jämförelsedyader i fem olika aktiviteter; måltid, spela spel, rita, borsta tänderna och läsa saga. I avhandlingens fyra delstudier undersöks hur dyaderna handskas med de olika aktiviteterna, kommunicerar och uppfyller olika mål. Både kvantitativa och kvalitativa metoder används.

Resultaten visar att fokusdyaderna till övervägande del kommunicerar med tal, ljud och kropp, hjälpmedlen används endast sporadiskt. I alla avseenden, förutom vad gäller social närhet och tillfredsställelse av omedelbara fysiska behov, är fokusdyadernas kommunikation mer begränsad än jämförelsedyadernas kommunikation. Fokusdyaderna kommunicerar om det som är perceptuellt framträdande och samtalen handlar nästan uteslutande om det som syns och hörs och om genomförandet av aktiviteten. I detta avseende ses en stor skillnad när en av fokusdyaderna använder sin blisskarta. Ett av studiens viktigaste resultat är att fokusdyaderna är särskilt begränsade, såväl fysiskt som kommunikativt, i förhållande till de tre aktiviteter (måltid, borsta tänderna och rita) som stimulerar jämförelsebarnen och deras vårdgivare till utvidgat samtal och berättande. Fokusbarnen, till skillnad från jämförelsebarnen, har mycket begränsade möjligheter att styra sitt eget deltagande i de olika aktiviteterna. De erbjuds få kommunikativa utmaningar och fungerar på nivåer som inte matchar deras kognitiva förmåga. Användning av bliss möjliggör kommunikation som inte kan uppnås utan hjälpmedel. De aktivitetsanalyser som genomförts i studien visar dock att det inte alltid är möjligt eller ens nödvändigt att föräldrar och barn med grava tal- och rörelsehinder använder sina kommunikationshjälpmedel i naturligt förekommande vardagsaktiviteter. I större utsträckning än vad som sker idag bör föräldrar och barn uppmuntras att använda sina kommunikationshjälpmedel också vid sidan av andra aktiviteter. Kommunikation om annat än här och nu kan sägas utgöra en egen aktivitet; en aktivitet vars huvudsakliga mål är att samtala för samtalandets skull.

Nyckelord: interaktion mellan barn och föräldrar, hemmiljö, grava tal- och rörelsehinder, funktionshinder, alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), bliss, sociala aktiviteter, kommunikativt innehåll, samtalsämnen, personreferens, interaktionsmönster,interaktionsmål

Using Language in Social Activities at Home. A Study of Interaction between Caregivers and Children with and without Disabilities.

The study examines interactions between young school age children with and without disabilities and their caregivers in social activities at home. The purpose of the study is to investigate the relationship between activities and interaction in dyads of caregivers and children with severe restrictions in speech and motor functions, to study the dyads use of communication aids and to reflect upon possibilities for development of the childrens language, cognition and self-identity. Two focus dyads including children with severe impairments and caregivers and two comparison dyads including children without impairments and caregivers participate in the study. The material comprises 38 video recordings of focus and comparison dyads interacting in five activity types, mealtime, game, drawing, teeth brushing and story reading. Different sub-sets of data are involved in four sub-studies that explore how the dyads handle activities, communicate and fulfill different interaction goals. Both quantitative and qualitative methods are used.

The communication of the focus dyads is mostly unaided and is in all respects, except concerning the fulfillment of goals relating to immediate needs and intimacy, more restricted than communication in the comparison dyads. There is cooperation and success within the focus dyads with respect to the perceptually salient, but communication rarely extends beyond the here and now. In this regard, use of Blissymbolics makes a difference. In particular, the focus dyads are disadvantaged in relation to the activities (mealtime, drawing and teeth brushing) that offer the comparison dyads the best opportunities to engage in extended discourse. The focus children function within developmental zones that do not match their cognitive capabilities. Focus caregivers guide their children concerning existing functions but offer little guidance towards more challenging communication. Focus children, in contrast to comparison children, have few means to guide their own participation. Use of Blissymbolics enables communication that may not be possible using natural communication modes only. However, in some activities it may not be relevant to use a communication aid. The present analyses suggest that apart from integrating communication aids with naturally occurring activities, dyads like the present focus dyads need to construct activities that primarily focus on communication.

Keywords: child-caregiver interaction, home, severe speech and physical impairments, disability, augmentative and alternative communication (AAC), Blissymbolics, activity types, communicative content, conversational topics, person reference, interaction patterns, interaction goals

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
För dig som undervisar i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.

Läsa mer och köp din kurs
Åk 7–Vux

Köp den för 749 kr.

Kursintyg ingår.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer