Rum, frirum och moral: En studie av skolgeografins innehållsval

Publicerad:2006-05-05

Uppdaterad:2013-01-31

Lena Molin söker i sin avhandling förståelse för varför lärare inte tar chansen att gemensamt med sina elever komma fram till ett innehåll för geografiämnet. Dagens geografiundervisning präglas fortfarande av 1900-talets syn på innehållet, inte minst på grund av läromedel och starka traditioner vid universiteten. Konsekvensen blir att bilden är alltför ensidig: samhället har utvecklats, men geografiämnet har det inte.

Författare

Lena Molin

Handledare

Professor Jan Öhman samt professor Leif Östman

Opponent

Docent Brita Hermelin, Kulturgeografiska institutionen, Stockholm, Sweden

Disputerat vid

UU – Uppsala universitet

Disputationsdag

2006-05-19

Titel (se)

Rum, frirum och moral: En studie av skolgeografins innehållsval

Titel (eng)

Space, Curriculum space and Morality: About school geography, content and teachers’ choice

Institution

Kulturgeografiska institutionen

Rum, frirum och moral: En studie av skolgeografins innehållsval

Med läroplansreformen 1994 införs en mål- och resultatstyrd skola där lärare ges såväl tolkningsutrymme som tolkningsföreträde genom det s.k. frirummet. Skolans politiska uppdrag är att utbilda och fostra demokratiska medborgare och skolämnenas främsta syfte är att bidra till realiseringen av läroplanens mål, som är överordnade kursplanernas. Det är en uppgift som innebär att skolans identitetsskapande uppdrag bör diskuteras samtidigt med dess roll som kunskapsförmedlare. Detta är vad avhandlingen Rum, frirum och moral, ytterst handlar om. Avsikten är att analysera och söka förstå geografilärares tolkning av frirummet, dvs. vilket ämnesstoff som lärare väljer för att koppla läroplanens mål, via kursplanerna, till den praktiska undervisningen i skolämnet geografi. Förståelsen av detta innehållsval utgör avhandlingens övergripande syfte.

Studien är ämnesdidaktisk, den kombinerar ämnesteori med didaktisk teori, och hämtar sina analysverktyg från den läroplansteoretiska didaktikforskningen. Analysen utgörs av en empirisk kartläggning av geografilärares innehållsval utifrån ett antal (81) observationer av geografilektioner på gymnasienivå. Den är också en teoretisk reflektion baserad på resultaten av en läroplanshistorisk analys och en textanalys av läroböcker i geografi.

Resultatet diskuteras och redovisas i form av selektiva traditioner och didaktiska typologier för skolämnet geografi. Analysen visar att lärares val av ämnesstoff kan förstås utifrån starka traditioner inom ämnet. Det innebär att den moraliska dimensionen saknas i geografiundervisningen då det traditionella ämnesinnehållet karakteriseras av en essentialistisk utbildningsfilosofi. Möjligheten att diskutera frågor som berör solidaritet, social rättvisa, jämlikhet, etnicitet och utvecklingen av ett hållbart samhälle går därmed till stor del förlorad.

Space, Curriculum space and Morality: About school geography, content and teachers’ choice

This thesis, Space, Curriculum Space and Morality, focuses on the two roles of the school, i.e. developing identities and transmitting knowledge. The latest curriculum reform commissions the teachers to transform the fundamental values of the curriculum to the separate subjects. The principal object of the school subjects is to contribute to the implementation of the curriculum goals, namely to educate and promote democratic citizens. Since the new course syllabi lack guidelines about subject content and method, the intention of this work it is to analyse in what way the teachers fill this curriculum space, which subject content the teachers choose in order to connect the curriculum goals to the course syllabi goals and, to the practical teaching of geography as a school subject. The understanding of the teachers choice of subject content is the overall aim of this thesis.

The thesis can be placed within a curriculum theory tradition that regards education and its content as situated in a field of tension ultimately determined by social and political forces engaged in struggle. Within this tradition, an approach has been developed which examines the educational content of the school subjects as contingent.

A curriculum historical analysis supplemented by a text analysis of textbooks, a number of observations (81) of geography lessons in upper secondary school and the following qualitative interviews with geography teachers shows that the teachers choice of content can be understood and explained by the strong selective traditions which have formed within the subject during 150 years. These selective traditions together form a school subject discourse which implies that the moral dimension is lost as the subject content is characterized by an essentialistic approach.

The consequences of the findings can be discussed in relation to what content is excluded in the school geography education. Some examples are a gender perspective, issues regarding equality, ethnicity, solidarity, social justice and sustainable development. The issues that the school geography excludes contain ethical and moral considerations. If these issues were presented, they would relate to the fundamental values and the promotion of democracy, issues given strong prominence in the curriculum.