Rum, barn och pedagoger: Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö

Publicerad:2013-04-26

Uppdaterad:2013-05-21

Spretiga och oplanerade miljöer uppmuntrar mer till kollektiv lek än välplanerade och ordnade miljöer i förskolan, visar en ny avhandling från Mittuniversitetet.

Författare

Sofia Eriksson Bergström

Handledare

Christina Segerholm, professor, Mittuniversitetet. Lisbeth Åberg Bengtsson, professor, Högskolan i Borås.

Opponent

Anette Sandberg, professor, Mälardalens högskola

Disputerat vid

Umeå universitet

Disputationsdag

2013-04-19

Titel (se)

Rum, barn och pedagoger – om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö

Institution

Pedagogiska institutionen

Rum, barn och pedagoger – om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö

I den här avhandlingen studeras relationen mellan förskolans fysiska miljö, barn och pedagoger. Från tidig ålder deltar barnet i förskoleverksamheten och förväntas således att tidigt i livet finna sig i institutionslivets ramar (Eilard & Tallberg Broman, 2011). Förskolan som institution går alltså att förstå som en plats där barndomen idag till stor del tillbringas och skapas anser Halldén (2007e). Förskolans fysiska miljö kan således enligt Kampmann (2004) betraktas som en struktur inom vilken barndomen institutionaliseras. Utifrån ett generellt kunskapsintresse behandlar avhandlingen hur barn formas av såväl som formar de fysiska miljöer som de spenderar så mycket tid i under sin tidiga barndom. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Hur strukturerar och organiserar förskolans fysiska miljö barns aktiviteter? Vilka aktiviteter skapas i förhållande till den fysiska miljöns handlings erbjudanden och regleringar? På vilka sätt går det att förstå relationen mellan den fysiska miljöns handlingserbjudanden, barns handlingsutrymme, och pedagoger?

För att förstå det empiriska materialet har affordancebegrepet (J.J. Gibson, 1986) och verksamhetsteorin (Leontiev, 1986; Engeström, 1987) använts. Det empiriska materialet baseras på videoinspelningar och intervjuer med arbetslag. Studien designades som en multipel fallstudie (Stake, 1995; 2006). De tre förskoleavdelningarna utgjorde tre olika fall. Studien är inspirerad av etnografi. I avhandlingen har miljöerna betraktats som uppsättningar av erbjudanden och genom att utifrån barns perspektiv försöka förstå vilka erbjudanden/affordances som upptäcks och används i deras handlingar har det bidragit till att utveckla en förståelse för deras mål och intentioner. Den här studien berör hur barn faktiskt tar sig möjligheter att utveckla självständighet i en verksamhet som i många situationer plane ras för kollektivet. I relationen mellan den moderna barndomssociologin och den faktiska förskoleverksamheten kan den här avhandlingen bidra till bilden av vilka barn som idag fostras i förskolan och hur detta fostrande går till inom de ramar som utgör förskoleinstitutionen.

Abstract in English

In this thesis the relationship between the physical environment of preschool, children and preschool teachers is studied. Children participate in preschool from an early age and thus are expected to find themselves within an institutional framework (Eilard & Tallberg Broman, 2011) early in life. Today preschool as an institution can be seen as a place where childhood to a great extent is spent and created (Halldén, 2007e). The physical environment of preschool can consequently be regarded as a structure within which childhood is institutionalized (Kampmann, 2004). In general the thesis deals with how children are shaped by and shape the physical environment that they spend so much time in during early childhood. The purpose is clarified in the following questions: How does the physical environment of preschool structure and organise the activities of chil-dren? What activities are created in relation to the possibilities and limitations of the physical environment? In what way can the relationship between the invitations of the physical environment, the child’s scope for action, and preschool teachers be seen?

To understand the empirical material in the thesis the concept of affordance (J.J.Gibson, 1986) and the activity theory (Leontiev, 1986; Engeström, 1987) has been used. The empirical evidence in the thesis is based on both video observations and interviews. The study was designed as a multiple case study (Stake, 1995), and three preschool classes each formed a case. The study was inspired by ethnography. The significance of seeing the environment as a set of affordances (J.J.Gibson, 1986) is that it, to a greater degree, can lead to children being allowed to discover the invitations to action there are and as a result freedom to act and negotiations can be created in both inside and outside environments. Through this way of thinking a free zone is created in an institutionalised childhood where children through their agency handle and redesign that which was intended to regulate and give structure.

As a counterbalance to the institutionalisation of childhood this study contribute to an understanding of children’s individual and collective activities as a free zone in an otherwise controlled and regulated milieu. The contribution of this thesis consists of the study of the physical environment and the importance of the material in forming the child.