Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden

All utbildning kan ses som ett sätt att överföra kunskaper, men också normeroch värderingar, till det uppväxande släktet. Skolan kan utifrån detta perspektiv betraktas som en arena för traditionsförmedling men också en institution som ska hantera och lösa olika samhälleliga problem. Religionskunskapsämnet har historiskt haft en central funktion när det gällt traditionsförmedling och normöverföring då ämnet ursprungligen handlade om ”det uppwexande slägtets danande till christelige och gagnelige samhälls medlemmar” (SFS 1842:19 § 14) I takt med samhällsförändringar såsom globalisering, migration och sekularisering har emellertid också religionskunskapsämnet förändrats både när det gäller syfte och innehåll. Sedan 1960-talet är ämnet i Sverige ickekonfessionellt i bemärkelsen att innehållet ska vara neutralt och inte propagera för någon specifik trosinriktning, och ska behandla såväl världsreligioner som centrala ickereligiösa livsåskådningar och etik. Den här avhandlingen handlar om ett skolämne i skärningspunkten för samhälleliga och många gånger omdebatterade frågor såsom mångfald, sekularisering, traditionsförmedling och religionsfrihet. Från att vara ett homogent kristet enhetssamhälle med ett folk, ett språk och en tro under en kung kan Sverige idag beskrivas som ett religiöst och kulturellt pluralistiskt och sekulariserat samhälle. Religionens roll har förändrats radikalt sedan enhetssamhällets dagar och spelar en allt mindre roll som samhällelig sammanhållande faktor. Däremot verkar de sekulariseringsteorier som förutspått religionens nära förestående försvinnande (se t.ex. Bruce, 1996) inte bli besannade och religionsvetenskaplig forskning talar snarare om religionens nya synlighet eller om det postsekulära samhället (Carlsson & Thalén, 2015; Cassanova, 2003; Davie, 2007; Sigurdson, 2009; Taylor, 2007). I beskrivningen av religionskunskapsämnets syfte återfinns ämnets dubbla uppdrag som traditionsförmedlare och som en förberedelse för att leva i ett samhälle som präglas av mångfald: Kunskaper om samt förståelse för kristendomen och dess traditioner har särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värdegrund som ligger till grund för det svenska samhället. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald (Skolverket, 2011a). Det svenska religionskunskapsämnet är till skillnad från religionskunskap i många andra länder ickekonfessionellt och elever undervisas tillsammans oavsett religiös eller ickereligiös bakgrund. Detta innebär att elever med vitt skilda uppfattningar om och relation till ämnets innehåll möts i klassrummet. Ett antagande i denna avhandling är att ämnet i religionskunskapsämnet i klassrumspraktiken präglas av denna mångfald av åsikter och erfarenheter bland elever och lärare. Avhandlingen har en tvärdisciplinär ansats och hämtar referenspunkter från såväl religionsvetenskaplig som utbildningsvetenskaplig forskning och ska således ses som ett kunskapsbidrag till svensk och internationell religionsdidaktisk forskning om hur religionskunskapsämnet konstrueras i klassrumspraktiken.