Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden

Publicerad:2015-11-23
Uppdaterad:2016-03-29

Karin Kittelmann Flensers forskning handlar hur religionskunskapsämnet gestaltar sig i klassrummet. Dagens pluralistiska samhälle ställer ökade didaktiska krav på lärare och det behövs mer kunskap om hur ämnet konstrueras i praktiken.

Författare

Karin Kittelmann Flensner

Handledare

Lektor Kerstin von Brömssen, Göteborgs universitet, Fil dr. Signild Risenfors, Högskolan i Väst

Opponent

Professor Judith Everington, University of Warwick

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2015-12-11

Titel (eng)

Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden

Institution

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion

Abstrakt

All utbildning kan ses som ett sätt att överföra kunskaper, men också normeroch värderingar, till det uppväxande släktet. Skolan kan utifrån detta perspektiv betraktas som en arena för traditionsförmedling men också en institution som ska hantera och lösa olika samhälleliga problem. Religionskunskapsämnet har historiskt haft en central funktion när det gällt traditionsförmedling och normöverföring då ämnet ursprungligen handlade om ”det uppwexande slägtets danande till christelige och gagnelige samhälls medlemmar” (SFS 1842:19 § 14) I takt med samhällsförändringar såsom globalisering, migration och sekularisering har emellertid också religionskunskapsämnet förändrats både när det gäller syfte och innehåll. Sedan 1960-talet är ämnet i Sverige ickekonfessionellt i bemärkelsen att innehållet ska vara neutralt och inte propagera för någon specifik trosinriktning, och ska behandla såväl världsreligioner som centrala ickereligiösa livsåskådningar och etik. Den här avhandlingen handlar om ett skolämne i skärningspunkten för samhälleliga och många gånger omdebatterade frågor såsom mångfald, sekularisering, traditionsförmedling och religionsfrihet. Från att vara ett homogent kristet enhetssamhälle med ett folk, ett språk och en tro under en kung kan Sverige idag beskrivas som ett religiöst och kulturellt pluralistiskt och sekulariserat samhälle. Religionens roll har förändrats radikalt sedan enhetssamhällets dagar och spelar en allt mindre roll som samhällelig sammanhållande faktor. Däremot verkar de sekulariseringsteorier som förutspått religionens nära förestående försvinnande (se t.ex. Bruce, 1996) inte bli besannade och religionsvetenskaplig forskning talar snarare om religionens nya synlighet eller om det postsekulära samhället (Carlsson & Thalén, 2015; Cassanova, 2003; Davie, 2007; Sigurdson, 2009; Taylor, 2007). I beskrivningen av religionskunskapsämnets syfte återfinns ämnets dubbla uppdrag som traditionsförmedlare och som en förberedelse för att leva i ett samhälle som präglas av mångfald: Kunskaper om samt förståelse för kristendomen och dess traditioner har särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värdegrund som ligger till grund för det svenska samhället. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald (Skolverket, 2011a). Det svenska religionskunskapsämnet är till skillnad från religionskunskap i många andra länder ickekonfessionellt och elever undervisas tillsammans oavsett religiös eller ickereligiös bakgrund. Detta innebär att elever med vitt skilda uppfattningar om och relation till ämnets innehåll möts i klassrummet. Ett antagande i denna avhandling är att ämnet i religionskunskapsämnet i klassrumspraktiken präglas av denna mångfald av åsikter och erfarenheter bland elever och lärare. Avhandlingen har en tvärdisciplinär ansats och hämtar referenspunkter från såväl religionsvetenskaplig som utbildningsvetenskaplig forskning och ska således ses som ett kunskapsbidrag till svensk och internationell religionsdidaktisk forskning om hur religionskunskapsämnet konstrueras i klassrumspraktiken.

Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden

In the mandatory, integrative and non-confessional school subject of Religious Education in Sweden, all students are taught together regardless of religious or secular affiliation. The overall aim of this thesis is to explore and analyse how Religious Education (RE) can be socially constructed in the upper secondary school classroom practice in the pluralistic context of contemporary Sweden. The result is based on findings from participant observations of 125 Religious Education lessons at three upper secondary schools in Sweden, both on vocational programs and on preparatory programs for higher education. Discourse analysis, curriculum theory, and didaktik of religion are used as theoretical and analytic approaches. The findings indicate that a secularist discourse was hegemonic in the classroom practice and implied norm of talking about religion, religions and worldviews as something outdated and belonging to history. A non-religious, atheistic position was articulated as neutral and unbiased in relation to the subject matter and was associated with being a rational, critically thinking person. However, there were also spiritual and swedishness discourses of religion that in some respects challenged the hegemonic discourse, but also enforced it. The programs at upper secondary schools were influenced by different educational discourses called a private discourse and an academic rational discourse, which affected the construction of the subject in these different contexts. Implications of the discourses are discussed in relation to the classroom practice and aims of Religious Education.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
För dig som undervisar i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.

Läsa mer och köp din kurs
Åk 7–Vux

Köp den för 749 kr.

Kursintyg ingår.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer