Reasoning in a science classroom

Publicerad:2015-04-07

Uppdaterad:2017-12-19

I de naturvetenskapliga ämnena ställs höga kommunikativa krav på både lärare och elever. Det faktum att naturvetenskapen har ett eget språk präglar undervisningen och gör kommunikationen speciell. Läraren måste koordinera det naturvetenskapliga språkbruket med de delaktiga elevernas sätt att prata i klassrummet.

Författare

Miranda Rocksén

Handledare

Åke Ingerman, Oskar Lindwall, Eva West

Opponent

Professor Marianne Ødegaard, Universitetet i Oslo

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2015-04-17

Titel (eng)

Reasoning in a science classroom

Institution

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Abstrakt

Avhandlingen är skriven utifrån forskningsintresset att undersöka och bättre förstå interaktionen mellan lärare och elever vid undervisning och lärande om naturvetenskapliga innehåll.

Syftet är att identifiera och beskriva tre aspekter av verksamheten i ett naturvetenskapligt klassrum: hur distinktioner görs mellan begrepp, sätt att organisera klassrummet och hur kopplingar görs mellan lektioner. Med detta tredelade syfte analyserar den här studien ett empiriskt material som består av elva videoinspelade lektioner om biologisk evolution.

Biologisk evolution är ett ämnesinnehåll som är känt för de utmaningar det innebär för undervisning och lärande (Smith, 2010b). Det kan också, för en del lärare och elever, vara ett utmanande innehåll i relation till frågor om världsbilder och tro (Smith, 2010a). Biologins förklaring av livets evolutionära utveckling beskriver långa tidsperspektiv och konsekvenser på olika organisationsnivåer, som den genetiska-, cellulära-, organism- och populationsnivån. I den biologiska förklaringen kopplas flera begrepp samman som vart och ett har sina egna komplexa betydelser, några exempel är begreppen anpassning, population, och selektion (Kampourakis, 2014; Rosengren, 2012)

Reasoning in a science classroom

In research on science education, there is a need to further understand the relation between longer and shorter processes of teaching and learning in the classroom. With a theoretical framework based on dialogical theories of communication, this thesis investigates three aspects of the formation of a science classroom practice: the making of conceptual distinctions, classroom organisations and the making of connections between lessons. The empirical material consists of eleven video recorded lessons on biological evolution in grade 9 (15 year old students). The analysis connects different levels of classroom interaction and patterns in the communication over several lessons as well as the details of particular situations. The empirical findings of the thesis are presented in three studies. The first study shows co-existing meanings of the word explanation and three conversational structures that the teacher used for making distinctions between them. The second study shows how small-group activities are used for coordinating the pace of students’ participation in these lessons. The third study shows strategies for link-making and a topic trajectory including questions that were raised in relation to survival and extinction of species. The conclusions point to the significance of coordinating the communication so that patterns such as those described can provide learning opportunities for students.