Reading achievement: Its relation to home literacy, self-regulation, academic self-concept, and goal orientation in children and adolescents

Abstrakt

Doktorsavhandling undersöker hur förutsättningar i hemmet, självreglering, akademisk självbild och målorientering påverkar läsförmåga. Att kunna läsa bra är grundläggande för att kunna fungera väl i det moderna samhället där man måste kunna läsa komplicerade texter. Då larmrapporter, kring hur många ungdomar som slutar skolan utan att kunna läsa och skriva, regelbundet presenteras är det viktigt att försöka förklara variationen i läsförmåga och att försöka identifiera faktorer som är av betydelse och därför kan ge information om hur läsförmåga kan förbättras.

I Studie 1 undersöktes effekten på läsförmåga av de familjebaserade förutsättningarna, i form av föräldrarnas utbildning, antal böcker i hemmet och huruvida dagstidning finns, läsattityd och självreglerat lärande. 4 018 elever i år 8 fick göra IEAs (the International Association for the Evaluation of Educational Achievement) läsprov. Provet mäter tre aspekter på läsning och innehåller således tre olika typer av texter: narrativa berättelser, faktatexter och dokument. Eleverna fick också svara på Self-regulated learning questionnaire (SRLQ), ett frågeformulär som syftar till att mäta tre dimensioner av självreglerat lärande: akademisk självbild, motivation och lärandestrategier. För att beräkna effekterna av variablerna på läsförmåga användes strukturell ekvationsmodellering med korsvalidering. Den starkaste effekten på läsförmåga i modellen hade verbal/generell akademisk självbild med ett ?-värde på .43 för huvudstickprovet och ett ?-värde på .56 för korsvalideringsstickprovet. Beräkningar av könsskillnader visade att flickor läste bättre på två av lästesten nämligen på narrativa berättelser och faktatexter. Inga skillnader fanns på dokumenttestet. Flickor hade också en mer positiv läsattityd och en mer positiv verbal självbild. Pojkar däremot rapporterade högre self-efficacy dvs. högre tilltro till sin egen förmåga att klara av och lyckas med något, högre akademisk självbild (generellt och ej relaterat till något specifikt ämne), mer förväntad kontroll. De rapporterade också mer användning av memoreringsstrategier, elaboreringsstrategier och instrumentell motivation. Dessa analyser visade på vikten av en positiv akademisk självbild för läsning vilken i sin tur är starkt påverkad av de familjemässiga förutsättningarna och av tidigare erfarenheter av framgångar eller misslyckanden i läsning. För att kunna sörja för att alla elever har goda möjligheter att bli goda läsare är det ett viktigt uppdrag för lärare och utbildare i skolan att stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga att lyckas med läsning.

I Studie 2 undersöktes vilka uppfattningar goda och svaga läsare i år 8 hade om sin självreglering, självbild, målorientering, samt skol- och familjeförutsättningar. Vidare undersöktes om det fanns en interaktionseffekt mellan vilken läsnivå eleven själv ligger på och den läsnivå gruppen han eller hon går i ligger vilket kallas för en big-fish-little-pond effekt (BFLP-effekt) vilket på svenska skulle kunna kallas effekten av att vara en stor fisk i en liten damm. En BFLP-effekt föreligger om högpresterande elever från högpresterande grupper har lägre självbild än högpresterande elever i lågpresterande grupper samt om lågpresterande elever från lågpresterande grupper har högre självbild än lågpresterande elever från högpresterande grupper.

Enkätdata från 463 elever och intervju data från 21 elever analyserades. En tvåvägs MANOVA resulterade i signifikanta huvudeffekter av både elevens läsnivå och gruppens läsnivå. Dock fanns ingen interaktionseffekt vilket innebär att ingen effekt av att vara en stor fisk i en liten damm förelåg. Då tidigare studier av detta i länder där man använder ett nivågrupperat skolsystem (ex. Tyskland) kan man fundera över om det är så att ett icke nivågrupperat skolsystem, såsom det svenska, inte genererar någon BFLP-effekt utan bara effekt på elevnivå vilket skulle kunna kallas en big-fish-effekt. Innehållsanalysen visade på stora skillnader mellan goda och svaga läsares uppfattningar. Högpresterande läsare rapporterade att de hade god self-efficacy, höga ambitioner inför framtiden, att de nått hög grad av självreglerat lärande vad gäller hur de lär sig samt studievanor. De uppgav också att de är tillfreds med skolan och känner stöd och förväntningar hemifrån men att man inte alltid blir utmanad i skolan. Lågpresterande elever däremot rapporterade låg self-efficacy och låga framtidsambitioner, en låg grad av självreglerat lärande och vissa kände att det var fruktlöst att anstränga sig. De uppgav också att de inte var tillfreds med skolan och att deras föräldrar inte förväntar sig så mycket av dem. Föräldrarna visade dock intresse för sina barns skolgång både hos låg- och högpresterande läsare. Denna studie visar att den svenska parollen ”en skola för alla” inte gäller för vare sig de låg- eller högpresterande eleverna i denna undersökning. Grundläggande riktlinjer för ”en skola för alla” är enligt Utbildningsdepartementen (1994) att undervisningen skall ”utgå ifrån varje individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” samt att alla elever ska ha möjlighet att ”utveckla tillit till sin egen förmåga” och det verkar inte ha lyckats för dessa elever.

I Studie 3 analyserades konsekvenserna av en skolmiljö karaktäriserad av datorstött självreglerat lärande för läsförståelse för elever i år 2. Detta skedde genom en kvasiexperimentell design där experimentgruppen var en naturlig grupp från en skola. Lärarnas mål var att försöka få eleverna att känna mer ansvar för sitt lärande och för detta syfte användes förutsättningslösa datorprogram såsom KidPix, MSWord och MSPowerPoint, där eleverna kunde uttrycka sig själva med sitt eget språk. Träningsprogram och annat färdigt material undveks medvetet. Arbetet karakteriserades av att barnen producerade eget material, autentiska skrivuppgifter, diskussioner barnen emellan kring sina framställningar, tematiskt arbete, samt att barnen i hög grad var delaktiga och engagerade i sitt eget lärande. Eleverna fick inte reproducera andras texter utan skulle skriva och producera med sina egna ord. Lärarna rörde sig runt i klassrummet och datorrummet där de hjälpte och stöttade eleverna med kommentarer om språk och stavning och gav även teknisk hjälp när det behövdes. Ibland väntade eleverna på hjälp från lärarna och ibland hjälpte de varandra i stället. Experimentgruppen bestod av 39 elever och deras resultat på läsförståelse och ordavkodning jämfördes med en kontrollgrupp som bestod av ett nationellt representativ urval (n=3 409) taget från den Nationella utvärderingen av läsförmåga i år 2 som genomfördes 1995. Resultaten visade att experimentgruppen presterade signifikant bättre på läsförståelse både som hel grupp och flickor och pojkar var för sig. Proportionen högpresterande var betydligt högre och andelen lågpresterande var betydligt lägre i experimentgruppen än i kontrollgruppen. Genom strukturell ekvationsmodellering undersöktes vilka variabler som bidrog med förklaring till läsförståelse i experimentgruppen. Bland variablerna hemmets användning och tillgång till litteratur, självbild och skrivning så var det en variabel som bidrog positivt till förklaringen av läsförståelse och det var variabeln skrivning. En slutsats är alltså att det datorstödda skrivandet i den här miljön verkar främja läsförståelse. Det är också värt att notera att hemmets förutsättningar inte bidrog till att förklara läsförmåga i den här gruppen. Då experimentgruppen är väldigt liten måste dessa resultat räknas som preliminära men trots detta kan denna studie peka på hur en icke-traditionell datorstödd lärmiljö med omfattande skrivande kan influera och främja läsförståelse i år 2.

Reading achievement: Its relation to home literacy, self-regulation, academic self-concept, and goal orientation in children and adolescents