Project work, independence and critical thinking

Publicerad:2014-05-30

Uppdaterad:2014-11-06

Instruktionerna till gymnasieelevers projektarbeten anger att arbetsprocessen och innehållet är lika viktiga. Detta tvingar eleverna att fundera kring vilka risker de val de gör kan medföra för betygsbedömningen av arbetet. Att minimera riskerna blir därför ofta mer centralt än att visa kreativitet och prestera något nytt och spännande.

Författare

Anders Eklöf

Handledare

Professor Torgny Ottosson samt bitr handledare universitetslektor Lars-Erik Nilsson, högskolan i Kristianstad

Opponent

Professor Per-Olof Erixon, Umeå universitet

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2014-06-13

Titel (eng)

Project work, independence and critical thinking

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Abstrakt

Avhandlingen studerar hur elever genomför projekt i en svensk gymnasieskola. Eleverna förväntas skapa en produkt samtidigt som de både skall visa självständighet i förhållande till sina lärare och förhandla förståelsen av projektuppdraget och hur de skriftliga instruktionerna skall tolkas i sina arbetsgrupper. Studien fokuserar vad det är som orsakar problem för eleverna i processen, hur de löser uppkomna dilemmasituationer och vilka resurser de använder för att skapa dessa lösningar. Det empiriska materialet samlades in under tre år i sex gymnasieklasser genom att filma par eller grupper om tre som arbetade i olika faser av projektarbete. Var och en av de fyra artiklarna som ingår i avhandlingen fokuserar ett specifikt dilemma område. Den första fokuserar hur studenterna skapar struktur i ett till synes ostrukturerat material, den andra artikeln begreppet självständighet, den tredje arbetet med skriftliga instruktioner och den fjärde begreppet kritiskt tänkande. Ett metodiskt val gjordes att bara analysera studenternas interaktion i grupp under de delar av projektet när läraren inte är fysiskt närvarande. Andra studier har fokuserat relationen elev – lärare och/eller läranderesultatet i projektarbeten. Genom att fokusera på de delar av processen där läraren inte är närvarande så bidrar studien till att fylla ett forskningsgap. Metodvalet synliggör ett antal praktiska konsekvenser av projektarbetets upplägg. Det kan vara saker som en ovilja att gå till läraren för att få råd och hjälp, vilket kan påverka bilden av självständighet, eller ett mycket starkare fokus på de skriftliga instruktionerna. Genom att kombinera Goffman’s ramverksanalys med begrepp som osäkerhet och risk hämtade från ett Risk-samhälle perspektiv beskrivs och diskuteras vad det innebär att genomföra projekt som självständiga kritiska elever i det 21:a århundradet. En utveckling av de olika förhållningssätt som Miller och Parlett (1974) beskriver föreslås. En ny grupp ledtrådsväljarna (que-choosers) utkristalliserar sig. Ett förhållningssätt som väl svarar mot kraven från ett individualiserat interaktionssamhälle. Studien betonar hur eleverna måste balansera mellan olika sätt att förhålla sig till uppgiften, både som författare av ett unikt projekt där de skall berätta något och som elever som skall bli bedömda på vad de gör och kommer fram till. Genom att diskutera deras inramningar med utgångspunkt i ett Risk-samhälle perspektiv ger avhandlingen nya sätt att förstå och analysera klassrumsinteraktion och förslår en re-kontextualisering av begreppet kritiskt tänkande som en strategisk position.

Project work, independence and critical thinking

This thesis studies how students do projects in a Swedish upper secondary school. The students have to produce products and at the same time prove them self as independent in relation to the teachers, and negotiate the requirements of the project setting and the written instructions within the group. The study focuses on what comes out as problematic for the students, how they solve these dilemma situations and what resources are used in order to do so.

A choice was made only to analyse student group interaction in parts of the project process where the teachers were not physically present thus filling a research gap.

The empirical material was collected during three years in sex secondary school classes through filmed sessions of groups or pairs working with their project.

Each of the four articles primarily focuses a special dilemma; structure, independence, instructions and critical thinking. By combining Goffman’s frame analysis with the concepts of risk and uncertainty from a Risk – society perspective, issues related to what it means to do project work as independent, critical 21st-century learner are illustrated and discussed.

The choice to look only at situations in which students have to manage without the aid of a physically present teacher illuminates several practical consequences like an unwillingness to go to the teacher and ask questions and an increased concentration on and interpretation of the written instructions. A development of Miller and Parlett’s (1974) discussion of student approach to cues are suggested. The concept of the cue choosing student are constructed in order to better respond to demands from an individualised interaction society. The study also emphasises how the students have to balance different frameworks in order to be both authors and assessed students. By implementing a risk society perspective new ways of analysing and understanding independence and classroom interaction is suggested and a recontextualization of critical thinking proposed.