Hur ser undervisning och lärande av praktisk och kroppslig kunskap ut? Det har Joacim Andersson undersökt i sin avhandling.

Ola Svärds forskning visar att begreppet "kvalitet i examensarbeten" kan få olika innebörd beroende på vem som använder det.

Hur kan barns samspel och aktörskap förstås i termer av delaktighet och inflytande? Det har Karin Engdahl studerat i en avhandling om förskolan.

Syftet med Catarina Arvidssons studie är att beskriva och analysera genuspedagogernas tillgång till makt och kontroll i skolans förändringsarbete.

Det finns en brist på analys av det demokratiska arbetet i förskolan. Uppdraget är viktigt menar pedagogerna, men de brottas med brist på tid och saknar också verktyg för att omsätta målen till handling.

Finns det en obalans på arbetsmarknaden när det handlar om utbildning och efterfrågan på viss kompetens? Det har Richard Desjardins undersökt i sin studie.

Vad är musikstunden på förskolan till för, och vad kännetecknar musikstundernas didaktik i förskolepraktiken? Det har Ylva Holmberg undersökt i sin avhandling.

Inlärning och undervisning är någonting mycket mer än bara muntlig överföring av kunskap. Ali Reza Majlesi undersöker hur social interaktion mellan lärare och studenter skapar möjligheter för lärande.

Kreativa matematikuppgifter gynnar alla elever och gör undervisningen lättare. Det menar Yvonne Liljekvist som forskat om lärande i matematik.

Studenter med högre betyg verkar i större utsträckning vara mer benägna att flytta efter universitetsutbildning, såvida de inte redan bor i en storstad. Det visar forskaren Sofia Tano i sin studie.

Ensamkommande asylsökande barn och ungdomar kan uppleva svårigheter att få tillträde till gemenskaper med jämnåriga svenskfödda kompisar och att etablera långvariga relationer med vuxna stödpersoner, visar Ulrika Wernesjö i sin studie.

Hur undervisar matematiklärare i högre utbildning om ett specifikt matematiskt begrepp, funktionsbegreppet? Det har Olov Viirman undersökt i sin studie.