Trine Arnesen har i sin avhandling studerat erfarenheter av att genomföra pedagogiska beteendeanalytiska ingrepp i norska förskolor

Forskaren Anna Åkerfeldt har undersökt hur digitala resurser används som redskap för kunskapande i skolan. Redskapen påverkar både lärares undervisning och elevers lärande på olika sätt.

Sofia Sohl har forskat om varifrån den politiska självtilltron kommer, vilken betydelse den har för ett politiskt engagemang och hur en stimulering av ungdomars politiska självtilltro i exempelvis skolan kan leda till större politisk jämlikhet.

Ann-Katrin Persellis studie visar att lärares olika erfarenheter och förkunskaper samspelar i användningen av digitala resurser som pedagogiska hjälpmedel.

Erika Lundby visar i sin avhandling att de flesta barn uppfattar konsumtion som ett verktyg för att stärka sociala relationer med jämnåriga. Resultatet pekar på vikten av att socialt arbete intresserar sig för detta, och inte enbart för ekonomiska förhållanden.

Vilken kunskap är det studenterna möter inom de idrottsvetenskapliga utbildningarna? Var kommer kunskapen ifrån? Det har Joakim Wirén Åkesson forskat om.

Hur instruerar och lär barn varandra sånger? Det har forskaren Tina Kullenberg undersökt i sin avhandling.

Björn Hedin har undersökt hur mobila enheter kan hjälpa studenter att bättre utnyttja tiden mellan olika aktiviteter för studier.

Träning motverkar huvudvärk hos unga skolflickor. Det visar doktoranden och fysioterapeuten Birte Tornøes avhandling.

Forskaren Åsa Elwér har undersökt den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett längre perspektiv.

Forskaren Helena Ackesjö har utifrån barns perspektiv studerat övergångar mellan förskola, förskoleklass och skola.

Hur ser fonologisk lästräning vid datorn ut för döva och hörselskadade barn som använde cochleaimplantat, hörapparat eller en kombination av båda? Det har Cecilia Nakeva von Mentzer undersökt.