Syftet med Maria Kouns avhandling är att utforska och beskriva hur fysiklärare kan utveckla och pröva språkinriktade undervisningsaktiviteter, med avsikt att ge elever på gymnasiet möjlighet att samtala och/eller skriva om kursens innehåll.

Forskaren Nelli Kalnaks avhandling handlar om språkliga och kognitiva färdigheter hos svenska skolelever med språkstörningar.

Hur ser elevers lärande ut när de deltar i argumentativa diskussioner gällande frågor om hållbar utveckling? Det har forskaren Karin Rudsberg undersökt.

Syftet med Lars Fonsecas forskning är att öka förståelsen av hur lärande i relationen mellan individ och samhälle kan gå till i skolan och hur fusk kan förstås i förhållande till villkoren för den tillvaro som elever och lärare delar på gymnasiet.

Forskaren Jeanette Åkerström har i sin avhandling undersökt ungdomars perspektiv på och erfarenheter av delaktighet i skolan.

Syftet med Åsa Perez-Karlssons avhandling är att undersöka elevers upplevelser av lärande i samband med deras deltagande i ett internationellt gymnasieutbyte.

Hur skapar de nationella proven i svenska skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning? Det har Eric Borgström undersökt.

Lärare väger inte bara in ämneskunskaper, utan även sociala aspekter och elevbeteende när de sätter betygen. Något som inte har stöd i skolans styrdokument. Det visar Cecilia Thorsens avhandling.

Genom att bildämnet ännu domineras av att eleverna uppmanas att uttrycka sin personlighet och sina känslor framstår ämnet som feminint. Tydligare ramar skulle ge en mindre könsstereotyp undervisning, menar Stina Wikberg, forskare vid Umeå universitet.

Utbildning för hållbar utveckling har potential att erbjuda utrymme för komplexa frågeställningar. Det menar Ingela Bursjöö, som forskat om hållbar utveckling från lärarnas perspektiv.

Hur ska ett samarbete mellan skolan och forskarsamhället utvecklas, så att skolan i högre utsträckning blir forskningsbaserad? Det har Lena Öijen undersökt i sin studie.

Övervikt förekommer oftare i glesbebyggda områden, vilket till stor del kan förklaras av lägre utbildningsnivå i de områdena. Det visar Lotta Moraeus studie om övervikt bland svenska barn i 7-9-årsåldern.