Barnmisshandel är vanligt förekommande men många barn som är utsatta för misshandel upplever att de inte får tillräckligt med stöd när de berättar om misshandeln. Carolina Jernbro visar samtidigt i sin studie att barn och unga har goda erfarenheter av elevhälsan och anser den har en viktig roll för upptäckt och stöd.

Avsikten med Jalali-Moghadams avhandling är att belysa vikten att tillhandahålla specialundervisning för tvåspråkiga barn som kämpar med läs- och skrivsvårigheter.

Irina Frisk har i sin avhandling undersökt och analyserat vilka strategier som elever använder för att leverera sakkunnig kritik och feedback på varandras insatser genom datormedierad kommunikation under en engelsk A-kurs online på universitetet.

Syftet med Pernilla Garmys avhandling är att utvärdera DISA:s effektivitet avseende att minska depressiva symtom och förbättra självskattad hälsa hos ungdomar, undersöka vilka erfarenheter ungdomar och ledare har av DISA, samt belysa programmets kostnadseffektivitet.

Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter? Magdalena Cedering har i sin studie undersökt hur nedläggningen av byskolor påverkar barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället.

Simon Ceders avhandlingsarbete handlar om att utveckla nya teorier om pedagogiska relationer och är placerat inom området pedagogisk filosofi. Detta gör han genom att studera teorier om pedagogiska relationer och korsar dessa med posthumanistisk filosofi.

Dan Ricardo Kohen-Vacs utforskar i sin avhandling design, utveckling och spridning av mobila teknologier som används för att stödja Collaborative Seamless Learning ( CSL ) i olika lärandesammanhang.

Språkvalet påverkas också av sociokulturellt grundade attityder som eleverna har, i synnerhet sådana som skapar närhet till språket eller visar på språkkunskapernas användbarhet. Erik Cardelús har i sin studie utforskat elevers motivationsprocesser och attityder vid studier och lärande av moderna språk.

Med utgångspunkt ur barnkonventionen och undersöker Ann-Louise Ljungblad i sin avhandling möjligheter och hinder för barn att delta i demokratiska undervisningsrelationer. Resultatet ger insikt om att mötet i nuet med unika barn inte kan evidensbaseras.

Förklaringar till vad som producerar mobbning sammanlänkas med en komplex socialt ordnande process, visar Camilla Forsbergs avhandling. Eleverna positionerar sig själv och andra i strävan att tillhöra och den utsatta ofta görs ansvarig för mobbningen.

Olika uppfattningar om risk och säkerhet på skolgården påverkar barnens möjlighet till utomhusaktiviteter under skoltid. Det konstaterar Lina Gyllencreutz som undersökt skador bland barn och äldre som uppkommit under utomhusaktiviteter i syfte att utforska erfarenheter och uppfattningar om risker och möjligheten att öka säkerheten utomhus.

Kamilla Peuravaara har i sin avhandling undersökt unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras strategier för att vara ”som en vanlig tjej”.