Marie Tåqvists avhandling handlar om så kallade discourse-organising nouns (DONs) och hur de används av svenska universitetsstudenter på engelsk akademisk prosa.

Anna-Karin Westmans har i sin avhandling utforskat hur elever skapar mening i mötet med innehållet i skolans naturvetenskap.

Lisbeth Gyllander Torkildsen har flera syften med sin studie, bland annat att bidra till ökad kunskap om hur elever förstår och upplever bedömning och bedömningspraktiker.

En av Marie Ståhls ambitioner har varit att undersöka elevernas möjlighet att känna sig delaktiga i kemiundervisning.

Linus Salö har forskat om svenska och engelska på vetenskapens språkmarknader, men också de diskurser som omgärdat denna fråga i synnerhet inom svensk språkvård.

Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har, visar Jessica Arvidsson i sin avhandling.

Cecilia Björk visar att ett kollaborativt, reflekterande och tvärvetenskapligt arbete kan stöda både individuella och kollektiva utvecklingsprocesser i anslutning till musikskollärares praktiker.

Sari Vuorenpää har i sin avhandling undersökt hur samtal om uppstår i och kring skrivundervisning kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer.

Syftet med Cristine Isakssons avhandling är att undersöka skolkuratorns yrkesroll utifrån ett professionsperspektiv med särskilt fokus på legitimitet, jurisdiktion och handlingsutrymme.

Daniel Hedlund vill i sin avhandling belysa uppfattningar om ensamkommande barn i svensk policyutveckling och implementering, särskilt på lagstiftarnivå samt hur handläggare omvandlar policy till praktik i Migrationsverkets trovärdighetsbedömningar i förstagångsbeslut i asylärenden.

I sin avhandling undersöker Pernilla Andersson integrering av miljö- och hållbarhetsfrågor inom ramen för undervisning i företagsekonomi och närliggande ekonomiämnen på gymnasienivå.

Daniel Lindberg utforskar i sin studie frågan vad sociala problem innebär för ungdomar och unga vuxna i åldrarna 19 till 25 år. I centrum står antagandet att sociala problem har en tendens att ackumuleras över tid.