Karin Senter har undersökt hur flerspråkiga ungdomar med mångspråkig förortsbakgrund positionerar sig identitetsmässigt genom framför allt språk, men också genom andra resurser.

Benita Berg har ur ett läroplansteoretiskt perspektiv forskat om hur reformer kan påverka lärares och förskollärares undervisning, där matematik är ett exempel på ett innehållsområde.

Susann Arnell har bland annat utforskat vilka förväntningar idrottslärare och skolhälsovårdspersonal har om samverkan kring främjandet av fysisk aktivitet för ungdomar med autism.

Linnea Bergqvist-Norén visar i sin avhandling om fetma och fysisk aktivitet bland yngre barn, att barn som är minst aktiva skulle kunna gynnas av ett riktat stöd i förskolemiljö.

Ulrika Wallbing har i sin avhandling att utvecklat och utvärderat en elevhälsobaserad intervention, Help Overcoming Pain Early (HOPE), som syftar till att främja ungdomars förmåga att hantera sina problem med långvarig smärta.    

Ola Henricsson har i sin avhandling beskrivit och diskuterat didaktiska innebörder av lärares muntliga berättande.

Balli Lelinge har forskat om hur kollaborativa professionella insatser kan stödja lärares förmåga att utveckla inkluderande undervisning i klassrummet.

Sandra Jederuds forskning om verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom lärarutbildningen visar visar att de organisatoriska strukturerna inom VFU får konsekvenser för studenternas möjlighet för lärande.

Elsa Tattersall Wallin har i sin avhandling utforskat ljudböcker och läspraktiker bland unga vuxna.  

Anna Sjöqvist har forskat om utbildning, bildning och undervisning i ämnet slöjd i grundsärskolan.

Camilla Nilvius har forskat om hur Response to Intervention (RtI) kan fungera som en specialdidaktisk modell i lågstadiet för tidig upptäckt av lässvårigheter.