Dans har tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för tonårsflickor med psykisk ohälsa. Det visar Anna Duberg i sin avhandling.

Petra Werners forskning kretsar kring hur svenska tv-program mellan åren 1956-1969 knyter an till ett bildningstänkande genom sin estetik.

En av frågorna som Sofia Lindström analyserar i sin avhandling är hur en konstnärsidentitet skapas på en högre konstnärlig utbildning.

Marie Hållander analyserar i sin avhandling det omöjliga vittnesmålet inom ramen för såväl skola som utanför skolan.

Maria Wassrin undersöker i sin avhandling en svensk musikpraktik i en alternativ svensk förskola.

Jan Blomgren har utforskat grundskoleelevers olika motiv till att prestera eller inte prestera i skolan. Vad som främjar eller hämmar deras motivation, målorientering och lärande i en digitaliserad lärmiljö.

Sadaf Salavati belyser i sin avhandling lärares komplexa vardagspraktik med fokus på användning av digital teknik.

Anna Jonsson Widen vill med sin avhandling skapa förståelse för hur lärare förhåller sig till sitt uppdrag, samtidskonstens teman och tekniker, samt hur de hanterar förändring.

Per Kristmansson vill med sin avhandling bidra till kunskap om hur gymnasial lärlingsutbildning realiseras på Handels- och administrationsprogrammet och hur lärlingselever utvecklar yrkeskunnande i den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

Idag vilar religionsundervisningen på en konfessionsfri grund. Men för inte så länge sedan spelade kristendomen en stor roll i både undervisning och läraruppdrag. Linda Jonsson har forskat om utmaningar i religionsläraruppdraget.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.

Hur kan medborgarskapande ske i den svenska gymnasieskolan? Det är en fråga som Sofie Gustafsson ställer i sin avhandling om processen av medborgarskapande.