Johannes Rytzler vill med sin avhandling göra uppmärksamhet till en pedagogiskt relevant fråga, särskilt i relation till en nutida utbildningsdiskurs som är starkt färgad av mätbarhet, målfokusering och individcentrering.

Ruhi Tyson har utforskat hur bildning och praktisk klokhet kan berika vår förståelse av yrkespraktik och didaktik på en teoretisk, metodologisk och praktisk nivå.

Eva Knekta har studerat i vilken grad elever själva anser att de gör sitt bästa, dels på nationella prov, dels på så kallade utprövningar där kvaliteten på nya provuppgifter utvärderas.

Håkan Karlsson har i sin avhandling analyserat hur europeisk policy om entreprenörskap återskapats och realiserats i olika typer av utbildningsverksamheter.

Syftet med Susanne Dueks avhandling är att skapa förståelse för hur samspelet runt barnens språkande ter sig samt vilka förutsättningar och villkor som råder för detta samspel.

Jenny Nilsson Folkes avhandling handlar om nyanlända elevers möte med den svenska skolan.

Åsa Jeansson har utforskat om hur slöjdämnets syfte och innehåll kan förstås i nutid, några år efter att en ny läroplan började gälla 2011.

Lena Svennberg har undersökt vad lärare värdesätter då de sätter betyg i idrott och hälsa. Hon analyserar också hur bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildning, migration och skolhuvudman, påverkar betyget i ämnet.

Gerd Pettersson ställer i sin avhandling frågan hur glesbygdsskolan klarar det specialpedagogiska uppdraget och därmed att operativt genomföra och driva en specialpedagogisk verksamhet.

Kan tid vara ett mera konstruktivt perspektiv än plats då det gäller att beskriva och designa IKT i lärande, och i så fall hur? Det är en av frågorna som Anders Norberg utforskar i sin avhandling.

Katarina Lagercrantz All har i sin avhandling undersökt den kommunala vård- och omsorgsutbildningens betydelse, så som den kommer till uttryck i elevernas beskrivningar av sina personliga utbildningsprojekt.