Kajsa Kramming har forskat om hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor. Ett övergripande resultat av studien är att de likställer hållbar utveckling med miljöfrågor.

Erik Joelsson har i sin avhandling fångat hur idéer och uppfattningar om forskarutbildningen har resulterat i en generaliserad gestalt – en persona.

Magnus Kilger har utforskat uttagningen till ungdoms- eller distriktslagen i fotboll, innebandy och hockey.

Sabina Gusic vill med sin avhandling bidra till kunskap om krigstraumatiserade flyktingungdomar i syfte att lättare upptäcka och utreda dissociativa symptom.

Magnus Fjellström har utforskat utbildningsvägen till byggnadsarbetare, i skolan och på arbetsplatser.

Katharina Dahlbäck har utforskat svenskämnets estetiska dimensioner, som exempelvis dans, musik, bild och drama genom att belysa och problematisera estetiska uttrycksformer i svenskämnet.

Marie Rydenvalds avhandling visar att svenskan spelar en levande roll i utlandssvenska gymnasieelevers flerspråkighet, även om de använder språket i olika stor utsträckning.

Eva-Lena Erixon har undersökt vad som kännetecknar matematiklärares erfarenhet av kompetensutveckling online och hur de uppfattar att denna påverkar matematikundervisningen.

Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.

Ebba Brann har i sin avhandling kartlagt välbefinnande, kroppsuppfattning och viktstatus bland svenska ungdomar som vuxit upp i ett samhälle med en ökad andel övervikt och fetma.

Med fokus på förskolans vardag visar Sara Dalgren hur aspekter av socialt samspel som ofta ses som triviala, i själva verket utgör centrala delar i den förskolepedagogiska praktiken.

Eva Nilsons avhandling handlar om hur nationell examination av den litterära läsningen – över tid – har konstruerat olika läsare.