Med ett uttalat genusperspektiv har Nina Eliasson undersökt delar av den kommunikation som äger rum på lektioner i naturvetenskap.

Inga-Lill Matson vill med sin avhandling beskriva en kommuns arbete för att nå en skola för alla.

Johanna Österling Brunström vill med sin avhandling belysa den levda kroppen som meningsskapande i relation till fyra olika former för musicering: en professionell musiker, en konsertbesökare, en professionell DJ och en professionell dansare.

Olle Nordberg har i sin avhandling studerat 18-åringars läsande ur olika synvinklar för att kunna diskutera deras attityder till läsning och deras förmåga att läsa fiktionstext utifrån ett brett empiriskt underlag.

Hassan Sharif har utforskat en grupp irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för nyanlända.

Yvonne Knospe visar att undervisning som innehåller element av både traditionellt processkrivande och self-regulated-learning främjar de lärandes skrivutveckling.

Birgitta Spjut Janson har i sin avhandling utvärderat interventionsmetoder för små barn med autism.

Vad blir bedömning för lärande i praktiken och vad gör begreppet med lärare, elever och innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet? Det är frågor som Björn Tolgfors undersöker i sin avhandling.

Martin Malmström har forskat om synen på skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

Corrado Matta vill med sin avhandling bidra till debatten kring empirisk pedagogisk forskning.

Jöran Petersson har forskat om invandrade andraspråkares studieresultat i matematik i deras fortsatta skolgång. Han har särskilt belyst undergrupper av andraspråkare, som nyanlända, tidigt anlända och övriga andraspråkare.

Undervisningen av livsmedelshygien i hem- och konsumentkunskap behöver förstärkas, det anser Marie Lange som forskat i ämnet.