Jonathan Wedman undersökt högskoleprovets så kallade validitet, det vill säga hur väl provet verkligen mäter vad det är avsett att mäta: studiefärdighet.

Ola Strandler har utforskat det spänningsfält som uppstår i lärarpraktiker till följd av performativa förskjutningar.

Både lärare och elever ser utmaningar kring användandet av robotar i skolan, såsom hur barns integritet kan säkerställas och hur barn påverkas av interaktion med robotar. Dessa etiska utmaningar bör hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan, konstaterar Sofie Serholt i sin avhandling.

Ulrika Ekstams avhandling visar att speciallärare har högre nivå av upplevd självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik, jämfört med matematiklärarna.

Heidi Höglunds avhandling handlar om elevers multimodala textskapande inom litteraturundervisning.

Siv Saarukka behandlar och teoretiserar ledare och rektorers erfarenheter och berättelser om sig själva och sitt ledarskap.

Airong Wang har utforskat vilka faktorer som påverkar deltagandet i komplexa multifunktions virtuella miljöer.

Resultaten i Emma Lindeblads avhandling visar bland annat att assisterande teknik kan öka motivationen att lära sig.

Resultaten i Farhana Borgs avhandling ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet.

Cecilia Segerby har i sin avhandling analyserat strategier och aktiviteter för att utveckla elevers matematiska resonemang i en årskurs 4 klass.

NOS-praktik (nature of science”) resulterar i starka spänningar i relation till traditionell NO-undervisning, vilket i sin tur innebär att lärar- och elevroller utmanas, visar Lotta Ledens avhandling.

Barn med autism drar nytta av att medverka i anpassade interventionsprogram, visar Nils Haglund i sin avhandling.