Vetskap om vilka aspekter som är underrepresenterade i kommunikation om antibiotikaresistens kan användas vid utveckling av både undervisning och läroplansarbete, konstaterar Gustav Bohlin i sin avhandling.

Anette Forssten Seiser visar i sin avhandling att rektors pedagogiska ledarskap handlar om att orkestrera skolans omgivande arrangemang så att de möjliggör en lärande och professionell praktik samt bidrar till en god förbättringskapacitet på skolan. 

Skolelever lär sig hjärt-lungräddning bäst genom att få se en instruktionsfilm och därefter praktiskt träna med återkoppling, visar Anette Nord i sin avhandling.

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Lars Wallner har i sin avhandling utforskat hur meningsskapande med serier görs i skolan.

Daroon Yassin Falks avhandling om skrivundervisning i årskurs 3 sin teoretiska utgångspunkt i en sociokulturell och dialogisk syn på lärande och språk och bygger på en etnografisk studie i ett klassrum.

Hur framträder lärarblivande i lärarstudenters livsberättelser och senare som nyutexaminerade lärare? Det är en av frågorna som Monica Vikner Stafberg utforskar i sin avhandling.

Marie Thavenius har utforskat litteraturläsning i en svensklärarutbildning.

Jonas Mikaels avhandling om friluftsliv som kunskapsområde i ämnet idrott och hälsa, visar att genom en platsresponsiv pedagogik skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.

Margarita Chudnovskaya vill med sin avhandling tydliggöra och förstå hur expansionen av högre utbildning i Sverige har förändrat familjebildning inom den högutbildade gruppen.

Charlotta Friedner Parrat har forskat om den engelska skolans förståelse av internationell ordning, utifrån den engelska skolidén av internationella institutioner och deras förändringar.

Elisabeth Lång har utforskat hur flera enskilda egenskaper såsom utbildning, hälsoindikatorer, kriminellt beteende och brottsoffer påverkar arbetsmarknaden resultat på kort och lång sikt.