Mie Josefson vill med sin avhandling skapa kunskap om omsorgens innebörder och praktiker så som det framställs i förskolepedagogers tal om ansvar under två skilda tidsperioder, strax före och strax efter införandet av förskolans läroplan (Lpfö98).

Judit Novak har studerat styrningen av skolan med fokus på statligt ansvarsutkrävande från lärare och skolledare för förverkligandet av elevers rättigheter.

Johan Åhlén har forskat om förebyggande åtgärder av ångest och depression hos barn i Sverige.

Pernilla Josefsson har utforskat hur studenter upplever användningen av sociala medier i högre utbildning.

Ulrika Bossér vill med sin avhandling bidra med kunskap som kan användas vid utformning och genomförande av undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI).

Jannika Lindvall vill med sin avhandling bidra till kunskap om kritiska aspekter av kompetensutvecklingsprogram för lärare.

Anne-Kathrin Peters har i sin avhandling utforskat hur elever inom datavetenskap reflekterar över sina erfarenheter.

Ann-Kristin Pihlgren-Eveli har forskat om hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik.

Gustav Hägg har i sin avhandling utforskat det reflekterande tänkandet som en motvikt mot antagandet om handlingsorientering när man utbildar studentföretagare.

Hur görs den svenska läroplanen för förskolan till en aktör i en förskolevardag? Det är en av frågorna som Emelie Moberg utforskar i sin avhandling.

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

Jussi Jylkkä slår i sin avhandling hål på hypotesen om det exekutiva försprånget hos tvåspråkiga (EFT). Hans forskning visar att tvåspråkighet inte är associerad med fördelar i kognitiv kontroll.