På vilket sätt samspelar digitala teknologier, andra kulturella redskap och lärarens stöttning barnens berättande? Det är en av huvudfrågorna i Ewa Skantz Åbergs forskning om barns förskolebarns berättande.

Många lärare är frustrerade över att de inte kan genomföra den undervisning som de har intentioner om att genomföra. Det konstaterar Lena Eckerholm som forskat om lärares undervisning i läsförståelse i årskurs 4–6.

Amir Haj-Bolouri har forskat om om att att utforma stödjande artefakter som system, metoder och modeller för lärande och integrationsarbete.

Christopher Holmbergs avhandling handlar bland annat om ungdomars erfarenheter av en hälsopromotiv skolbaserad intervention om mat och fysisk aktivitet, med fokus på aspekter relaterade till egenmakt och möjligheter för lärande.

Elinor Schad har undersökt vilka arbetsrelaterade hälsoproblem som grundskollärare upplever. Resultaten visar att en tredjedel av lärarna i studien känner att de inte får tillräckligt med vila mellan arbetsdagarna.

Lisbet Engh vill med sin avhandling öka kunskapen om skolsköterskans möjlighet att upptäcka barn som far illa eller riskerar att fara illa samt initiering av stödinsatser.

Josefin Lindgren har undersökt och jämfört utvecklingen av muntlig berättande hos barn som enbart pratar svenska, tyska och svenska samt svenska och turkiska och som alla växt upp i Sverige.

Lärare konstruerar sin professionella identitet i relation till sina deltagares särart. Det visar Helena Collianders avhandling om vad det innebär att vara och bli lärare för kortutbildade vuxna inom svenska som andraspråksutbildning.

Ulrika Gidlunds avhandling handlar om lärares diskurser om beteendeproblem, och om inkludering av elever med beteendeproblem.

Fernando López Serrano visar i sin avhandling hur inlärningsprocessen i spanska går till. Från de första stadierna tills eleverna behärskar språket näst intill flytande.

Inger Ekman har i sin avhandling undersökt ungdomars syn på självskadande handlingar men också granskat forskningsfältet och de förklaringar till självskadande handlingar som framförs där.

Magnus Karlsson har utforskat det moraliska arbete som barn gör sinsemellan och tillsammans med vuxna, i vardagliga aktiviteter på förskolan samt vilka olika resurser som används i detta interaktionella arbete.