Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Janna Meyer-Beining vill med sin avhandling bidra med en empiriskt grundad analys kring de meningsskapande processer som återkoppling av bedömning kan medföra.

Joakim Öberg har forskat om vad som händer mellan styrdokument och undervisning. Empirin utgörs av intervjuer med tjugo samhällskunskapslärare för grundskolans år 7–9 och gymnasiet.

Robin Samuelsson har undersökt hur andraspråks- och begreppsutveckling kan uppstå genom interaktion i förskolans miljöer. 

Vad inramar elevers mening om inkludering i lärande och undervisning i matematik? Det är en av frågorna som Helena Roos undersöker i sin avhandling.

I sin avhandling utforskar Elisabet Olme bland annat vad som påverkar föräldrars val av grundskola och vilka konsekvenser det får för fördelningen av elever mellan skolor.

Henrik Lindqvist har undersökt hur lärarstudenter och nyblivna lärare hanterar emotionellt påfrestande situationer.

Katarina Samuelsson har undersökt hur olika sätt att styra, organisera och kvalitetssäkra arbetet influerar lärares möjliga sätt att agera.

Syftet med Sol Moréns avhandling är att utveckla praktiskt grundad teori om relationell kreativitet som designkoncept för kreativa lärmiljöer inom högskoleutbildningen.

Linda Arnell har i sin avhandling undersökt tjejers våld och hur det begripliggörs i relation kön. Resultaten visar bland annat att tjejers våld är ett område som sällan diskuteras inom praktiskt socialt arbete.

Matilda A Frick har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn från 10 månader till 12 år med ADHD med ett särskilt fokus på ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.