Hur konstrueras och karaktäriseras rektors ledarskapspraktiker i samarbeten bortom den lokala skolan? Det är en av frågorna som Susanne Sahlin utforskar i sin avhandling.

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Olika politiska system påverkar relationen mellan utbildning och politisk engagemang. Det visar Darrel Robinson i sin jämförande studie om utbildningens effekt på politisk kunskap.  

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

Anu Ojaranta visar att lärare och skolbibliotekarier i Finland har skilda uppfattningar om hur begreppet informationskompetens förstås. Lärarna betonar vikten av läskunskaper medan skolbibliotekarierna belyser informationssökning och kritiskt tänkande.

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Genom att träna på att hitta olika strategier ökar elevers problemlösningsförmåga i matematik. Det visar Éva Fülöp i sin avhandling.

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Idrottsprofilerade grundskolor blir allt fler. Men elever som tränas till elitidrottare behåller inte alltid motivationen. Det visar Joakim Ingrell i sin avhandling.

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.