Josefine Krigh har forskat om elevers studier i moderna språk i relationer till familj och social bakgrund.  

Kommunalt beslutsfattande skulle vinna i legitimitet om det fördes i mer öppna processer. Det menar Ann-Sofie Smeds-Nylund som undersökt offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors.

Rano Zakirova Engstrand vill med sin avhandling identifiera och beskriva miljöfaktorer som kan påverka planering och genomförande av interventioner och insatser för unga barn med AST och deras familjer i Sverige.

Thérèse Halvarson Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Det övergripande syftet med Rano Zakirova Engstrand avhandlingen är att identifiera och beskriva vilka miljöfaktorer som kan påverka planering och genomförande av interventioner och insatser för unga barn med autismspektrumtillstånd (AST) och deras familjer i Sverige.

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Sara Engvalls forskning visar att lärarens lärprocess är en viktig faktor att ta hänsyn till när man ska utforma lärarfortbildning som skapar långsiktig förändring i lärarens undervisning.

Vad kan elever lära sig om skrivande på engelska genom att ge återkoppling? Det är den övergripande forskningsfrågan i Jessica Berggrens avhandling.

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Susanne Strömberg Jämsvi har bland annat undersökt hur språkideal för högre utbildning representeras i Sverige på nationell nivå.

Yukiko Asami-Johansson har forskat om japanska lärares professionella kunskaper i matematik.