Vilka möjligheter att arbeta med matematisk problemlösning genom matematikuppgifter, erbjuds elever i gymnasieskolan? Det är en av frågorna som Jonas Jäder undersöker i sin avhandling.

Anna Mogren har i sin avhandling undersökt vad som krävs i skolorganisationen för att möjliggöra en permanent implementering av lärande för hållbar utveckling i gymnasieskolan.  

Birgitta Wennberg har undersökt tidshantering i vardagen och tidsrelaterade interventioner som syftar till att underlätta delaktighet i vardagslivet för barn, ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Christina Larsson har i sin avhandling utforskat improvisationens villkor och roll i grundskolans musikundervisning.

Anna-Lena Ekdahls forskningen visar att lärarens val av aktiviteter, material och exempel är viktiga. Även ordning i vilken exempel erbjuds i undervisningen verkar vara väsentligt för barns och elevers möjlighet att lära sig.

Greta Lindberg vill med sin avhandling utveckla kunskap om det statligt formulerade likabehandlingsuppdraget och hur det omsätts i rektorers och huvudmäns styrning och ledning av likabehandlingsarbete.

Melody Almroth har i sin avhandling utforskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa bland ungdomar.

Sara Ahlryd vill med sin avhandling bidra till kunskap om hur studenters praktiker för att söka, använda och utbyta information konstrueras, rekonstrueras och utvecklas i övergången mellan utbildning och arbetsliv.

Vad karaktäriserar algebrauppgifter i svenska läromedel för årskurs 8 och på vilka sätt och ändras algebrakaraktäristika i svenska läroböckers algebrauppgifter över tid? Det är frågor som Kristina Palm Kaplan undersöker i sin avhandling.

Ulrika Ryans avhandling bidrar med ett uppdaterat perspektiv på samtida forskning kring flerspråkighet i matematikklassrummet.

I sin forskning om förskolan har Maria Fredriksson undersökt vad som sker med dialoger när det ansluter fler barn till den situation där dialogen pågår.