Ann-Sofie Jägerskog har undersökt om relationen mellan undervisning och lärande av dynamiska fenomen och processer i samhällskunskap samt användandet av visuella representationer i samhällskunskapsundervisningen.

Petra Petersen har forskat om barns möjligheter att uttrycka delaktighet i förskolans miljö. Särskilt fokus riktas mot aktiviteter där pekplattor används i förskolor i flerspråkiga områden.

Céline Rocher Hahlin har undersökt motivationsprocessen både från elevers och lärares perspektiv i ämnet franska.  

Digitala resurser har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text i skolan. Det konstaterar Helene Dahlström som undersökt undersökt elevers textskapande.

Vad kan kulturskolan göra för att locka elever utöver den typiska kulturskoleeleven - flickor födda i Sverige med välutbildade föräldrar? Det är frågor som Cecilia Jeppsson undersöker i sin avhandling.

Klara Andersson har undersökt individuella faktorers roll för utvecklingen av idiomatik i franska som andraspråk i en Study Abroad-kontext.

Ulf Ryberg har i sin avhandling undersökt hur matematikundervisningens design påverkar gymnasieelevers lärande.

Anna Toropova vill med sin avhandling utveckla förståelsen för innebörden av lärarkvalitet och hur den relaterar till elevresultat.

Panagiota Nasiopoulou har i sin avhandling undersökt och analyserat relationen mellan förskollärares professionella kompetens och de överväganden som de gör i relation till sina pedagogiska praktiker.

Jeffrey Mitchell har forskat om de sammanhang som påverkar främlingsfientlighet bland både unga och vuxna. 

Tommi Alho har undersökt den klassiska utbildningen vid grammar schools under tiden för den engelska restaurationen i slutet på 1600-talet.

Tina Mathisens har i sin avhandling undersökt unga flyktingars upplevelser och reflektioner kring processen att skapa sammanhang och tillhörighet i Norge.