Ingrid Forsler har forskat om relationen mellan medier och skolämnet bild, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer.

Malin Ryttberg belyser hur personal inom högskolans verksamhetsstöd förstår sina roller med särskilt fokus på hur arbetsrelationen med högskolans lärare och forskare ser ut.

Anna Günther-Hanssen har studerat hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt och ömsesidigt med könande processer.

Ken Larsson vill med sin forskning öka kunskapen om de faktorer som påverkar avslutade eller icke avslutade av uppsatsprojekt vid universitet och högskolor.

Nina Bergdahl har forskat om gymnasieelevers engagemang och dis-engagemang i teknikstött lärande.

Stina-Karin Skillermark har forskat om de litteraturhistoriska framställningarna och deras tänkta mottagare i utbildningsprogram om antiken, romantiken och författaren August Strindberg under tidsperioden 1960–2012.

Malva Holm Kvist har har i sin avhandling studerat hur pedagoger och andra barn responderar och hanterar barns gråt i förskolan.

Kontakter via tillfälliga anställningar under gymnasietiden är mycket viktiga för var yrkeselever hittar sina första jobb. Det visar Dagmar Müller i sin avhandling.

För att förstå varför styrdokumentens mål i ämnet teknik inte uppfylls har Andrew Doyle utforskat lärarens roll i teknikundervisningen.

Russell Turner har undersökt utvecklingen av drogbruk, berusningsdrickande, och kriminellt beteende från början av tonårstiden upp till 15 år.

Debbie Laus forskning om orsakssamband i utbildnings- och hälsopolitik visar att mångfald i skolan är ett viktigt verktyg för beslutsfattare som vill minska segregation.

Kristina Belancic har undersökt vilka faktorer som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan.