Lari-Valtteri Suhonen har forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning.

Jens Idelands forskning om ungas digitala musikspelande är ett bidrag till förståelsen för spelaktiviteter och förutsättningar för lärande i simulatorlika digitala miljöer.

Tuula Koljonen har undersökt hur finska och svenska lärare använder finska läromedel i matematik.

Med fokus på det eftergymnasiala utbildningssystemet Yrkeshögskola (YH) har Johanna Köpsén undersökt både nationell politik och lokala praktiker där utbildning anordnas.

Trevor Stanton Volkwyns avhandling bidrar med både teoretiskt och empiriskt forskning kring lärande i fysik på högskolenivå.

Elias Euler har i sin avhandling undersökt digitala lärandemiljöer i fysikundervisningen.

Tonåringar har behov av kunskap om sex och relationer. Men skolan sex- och samlevnadsundervisning inte är anpassade efter tonåringars behov och intressen, visar Brian Unis.

Generellt har fokus på bedömning ökat i historieämnet på högstadiet. Det visar Jessica Jarhall som som forskat om hur lärare förhåller sig till ämnets kurs- och läroplan.

Mattias Nilsson Sjöberg har i sin avhandling kritiskt granskat och problematiserat diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD).

Elisabeth Erikssons avhandling bidrar med beskrivningar och kunskap om den återkoppling som kommuniceras i interaktionen mellan lärare och elever på lågstadiet.

Laurence Delacour har undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i läroplanen.

Renee Luthra har forskat om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan inte har sin sysselsättning i arbete, studier eller daglig verksamhet.