Hur konstrueras lärarledarskap i skolors vardagspraktiker? Det är en av frågorna som Frida Grimm undersöker i sin avhandling.

Vad berättar barn om sina erfarenheter av vuxna familjemedlemmars psykosociala problem? Det är en av frågorna som Stina Michelson undersöker i sin avhandling.

Vilka aspekter av kunnande kan identifieras i barns teaterskapande? Det är en av frågorna som Anna Johansson undersöker i sin avhandling om teaterskapande inom kulturskolan.

Sofia Antera har forskat om yrkeslärares kompetens utifrån deras egna uppfattningar men även utifrån rektorernas perspektiv.

Vilka förväntningar, uppfattningar och attityder har elever före och under sitt första år med lärande av ett modernt språk? Det är en av frågorna som Ingela Finndahl undersöker i sin avhandling.

Karin Landtblom har forskat om statistisk litteracitet ur olika perspektiv och genom urval av fyra olika datakällor: blivande lärare, elever, lärare och läroböcker.

Britt-Marie Bader vill med sin forskning belysa vilken betydelse lärares ledarskap har i utvecklingssamtal i grundskolan.

Hur byggs lektionsförlopp upp i samhällskunskapsundervisningen och hur kommer samhällskunskapens ämnesliteracy till uttryck i denna undervisning? Det är en av frågorna som Viktoria Waagard utforskar i sin avhandling.

Hur kan den relationella dimensionen av möten mellan lärare och kursdeltagare vid en hantverkskurs på folkhögskola förstås? Det är en av frågorna som Filippa Millenberg undersöker i sin avhandling.

Genom att kartlägga vad som kännetecknar läsning av interaktiva datavisualiseringar och skrivande av kunskapsvisualiseringar vill Ulrika Bodén bidra med kunskap om visuell litteracitet.

Jack Lukkerz riktar i sin avhandling bland annat ljuset på hur skolpersonal beskriver målet för sexualundervisningen inom gymnasiesärskolan.

Vad karaktäriserar en undervisning som möjliggör delaktighet och lärande för elever i årskurs 2 och 3 med olika förkunskaper inom området hela tal? Det är en av frågorna som Anna Lövström undersöker i sin avhandling.