Vilka praktiker använder lärare och föräldrar för att bevara och/eller ändra sina relativa positioner i sina möten? Det är en av frågorna som Maria Mersini Pananaki undersöker i sin avhandling.

Socioekonomisk bakgrund och dess påverkan på språklig och kognitiv utveckling behöver utforskas ytterligare. Det är en av slutsatserna i Signe Tonérs forskning om språkutveckling och exekutiva funktioner hos förskolebarn.

Emil Marklunds avhandling riktar fokus mot de lärare som kom att arbeta i det framväxande skolsystemet under åren 1860 och 1940.  

Jude K. Tah undersöker i sin avhandling introduktionen av marknaden i utbildningssystemet och dess konsekvenser på specialpedagogiken. ​

Hur används vardagsuttryck och naturvetenskapliga termer i elevernas beskrivningar av näringsupptag? Det är en av frågorna som Alma Jahic Pettersson undersöker i sin avhandling.

Vad framstår som prioriterat i skrivundervisningen av lärare och barn? Det är en av frågorna som Camilla Forsberg undersöker i sin avhandling om skrivundervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3.

Johanna Larsson har i sin avhandling undersökt vad det innebär att bli erkänd som kompetent fysiklärarstudent på en svensk lärarutbildning.

Carina Berkhuizen har undersökt hur fysisk miljö och pedagoger kan förstås i relation till barns olika samspelsmöjligheter.

Kent Fredholm har forskat om vad som kännetecknar spanskstuderande gymnasieelever användning av maskinöversättning.

Spoke Wintersparv har undersöket gymnasielärares syn på litteraturundervisning inom svenskämnet.

Henning Bengtsson har i sin avhandling undersökt en en undervisningspraktik om hållbar utveckling och vad som kan stödja ett gemensamt arbete mellan lärare och elever på mellanstadiet.