Varför lär sig inte svenska skolelever matematik som de ska, trots en mängd olika satsningar på saken under 30 års tid? Det är den fråga som ledde fram till att Madeleine Löwing började forska, och till att hon skrev avhandlingen ”Matematikundervisningens konkreta gestaltning.

Peter Nyström har ägnat sig åt prov och bedömningar i skolans värld i över tio år. 2004 lades hans doktorsavhandling ”Rätt mätt på prov” fram vid Umeå universitet.

Man föds inte till tjej, man blir det. Exakt hur det går till och vilka olika slags ”tjejigheter” som står till buds för arbetar- respektive medelklasstjejer är vad socialantropologen Fanny Ambjörnssonhar studerat i sin avhandling ”I en klass för sig.

I doktorsavhandlingen ”Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande” undersöker Elisabeth Nordin Hultman hur pedagogiska miljöer i sju svenska och fem engelska förskolor och skolor avspeglar vilken syn på vad barn är och behöver som är den rådande.

Pär Larsson har studerat utfallet i fyra grundskolor som deltar i en gemensam utvecklingssatsning inom IT. Trots liknande förutsättningar nådde skolorna olika resultat. Hur kan det komma sig?

Elisabet Nihlfors har skrivit en doktorsavhandling om den ”växlingsstation” där den statliga styrningen av skolan övergår till kommunal ledning - nämligen i skolchefen.