Janne Holmén har i sin avhandling "Den politiska läroboken" undersökt om Norge, Sverige och Finlands utrikespolitik under kalla kriget har haft påverkan på hur Sovjetunionen och USA har framställts i historiska och geografiska läroböcker.

I avhandlingen "Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola" har Inger Gröning studerat hur elever lär sig i skolor där man talar flera språk. Ett resultat visar att flerspråkiga elever halkar efter i jämförelse med enbart svensktalande elever.

Vid den senaste läroplansreformen bemyndigades lärarna att överföra grundläggande värden från läroplanen till de enskilda ämnena. Men hur detta ska gå till sägs inget om - det tomrummet är förmålet för Lena Molins avhandling "Rum, frirum och moral".

I avhandlingen "Young today - adult tomorrow!" har Ann-Christin Sollerhed undersökt barns fysiska status och aktivitetsnivå. Resultaten visar att fler skollektioner i idrott och hälsa kan öka barnens fysiska status och sakta ner växande BMI.

Andreas Fejes har i sin avhandling "Constructing the adult learner" tittat på hur olika styrningstekniker skapar den vuxna studeranden. Utgångspunkten är bland annat de olika sätt praktiker talar om vuxenutbildning och livslångt lärande.

Els-Mari Törnquist har i sin avhandling "Att iscensätta lärande" studerat en lärares erfarenhet av en musikalproduktion. Studien tar sin utgångspunkt i de lärandesammanhang som formas i samspelet mellan elever, lärare och kollegor.

Det är ett av resultaten från Kristina Juters avhandling "Limits of functions", där hon har studerat elever som läser sin första matematiktermin på universitetsnivå. Mer variation krävs för att studenterna ska bli medvetna om sina egna missuppfattningar.

Stefan Wiklund har i sin avhandling "Den kommunala barnavården - om anmälningar, organisation och utfall" bland annat undersökt vilken betydelsen samverkan mellan anmälspliktiga (till exempel skola) och barnavårdsorganisation har för en barn och ungdomar.

Det visar Lil Engström i sin avhandling "´Möjligheter till lärande i matematik". Med hjälp av ett dynamiskt datorprogram som användes av gymnasielärare i både Sverige och i Schweiz, kunde eleverna öka sina möjligheter att lära sig matematik.

Det visar Mikaela Nyroos avhandling "Tid till förfogande". De skolor som deltagit i försöket med borttagen timplan har inte uppvisat någon större förändring. Däremot uppskattade både lärare och elever det ökade inflytande de fick över sitt arbete.

Ulrika Schmauch visar i sin avhandling "Den osynliga vardagsrasismens realitet" att tystnaden kring vardagsrasismen försvårar motståndet. Högerextrema krafter kan diskuteras öppet, men rasism som strukturell företeelse får begränsat utrymme i debatten.

... så ska jag säga dig vem du är. Ulrika Widding har studerat vilka ideala identiteter som skapas och odlas inom tre olika studentföreningar vid Umeå universitet. Hon disputerar den 31 mars med avhandlingen "Identitetsskapande i studentföreningen".