Gymnasieelever använder sitt elevinflytande till att påverka arbetsbelastningen - men är mindre intresserade av att engagera sig i utbildningens innehåll. Det visar Ragnhild Swahns avhandling "Gymnasieelevers inflytande i centrala undervisningsfrågor".

Frågor om existens och varat hamnar ofta i fokus i en skola med studerande från olika delar av världen. Tove Frisch har i avhandlingen "Fågel, fisk eller förundran?" undersökt vad de studerande bär med sin in i undervisningssituationen.

Det säger Kent Johnsson efter att ha disputerat med avhandlingen "Alcohol intervention studies in university students". Studien beskriver två metoder: dels att utbilda bartenders bättre, dels att påverka högkonsumenter genom "personlig dryckesfeedback".

Ellen Almgren har i sin avhandling "Att fostra demokrater" studerat hur svenska skolor fostrar elever i demokrati med hjälp av elevinflytande. Resultaten visar att ju mer elevinflytande eleverna har, desto sämre kunskap finns om demokrati och samhälle.

Hur kan man förstå undervisningen i skolämnet idrott och hälsa ur ett hälsoperspektiv? Mikael Quennerstedt har sökt svaret i avhandlingen "Att lära sig hälsa". Fokus ligger på hälsoundervisningen, men även undervisningen som hälsoutvecklande i sig.

I avhandlingen "Kompisar och kamrater" har Maud Ihrskog studerat betydelsen av kamratskapet för barn och unga när de utvecklar sin egen identet och sociala förmåga. Resultaten visar att kamrater har stor betydelse för att utveckla en hälsosam identitet.

Och vad är egentligen gymnasieskolans samhällsuppdrag? De frågorna studerar Sten Båth i "Kvalifikation och medborgarfostran". Resultaten visar att skolans utveckling går mot att skapa konkurrerande individualister - inte samarbetande kollektivister.

Eva Leffler visar i sin avhandling "Entreprenörskap och företagsamhet i skolan" att entreprenörskap och företagsamhet i skolan beskrivs med positiva förtecken, medan skolan generellt framställs som det motsatta.

I avhandlingen "Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?" har Gunnar Sjöberg kartlagt 13 elever med matematikproblem. Med en rimlig arbetsinsats från elevens sida och rätt åtgärder från skolan, är utsikterna att klara godkänt inte alls så dåliga.

En läsundersökning visar att friskoleelever har bättre läsförmåga än elever från kommunala skolor, trots att lärarkompetensen är lägre. Kompetensbristen kompenseras istället av elevernas hemmiljö, visar Eva Myrberg i sin avhandling "Fristående skolor".

I avhandlingen "Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola" har Inger Gröning studerat hur elever lär sig i skolor där man talar flera språk. Ett resultat visar att flerspråkiga elever halkar efter i jämförelse med enbart svensktalande elever.

Vid den senaste läroplansreformen bemyndigades lärarna att överföra grundläggande värden från läroplanen till de enskilda ämnena. Men hur detta ska gå till sägs inget om - det tomrummet är förmålet för Lena Molins avhandling "Rum, frirum och moral".