Hur såg den ideologiska maktstrukturen ut på 1600- och 1700-talet? Tobias Wirén undersöker i "Ideologins apparatur" varför och hur sociala konstruktioner och ideologiska maktstrukturer reproduceras - vilken roll har kyrkan respektive skolan haft?

I doktorsavhandlingen "Studying the views of preservice teachers on the concept of function" har Örjan Hansson studerat lärarstudenters syn på funktionsbegreppet under de avslutande matematikkurserna på ett lärarprogram i matematik och naturvetenskap.

Svenska elever är väl motiverade att göra sitt bästa enligt internationella undersökningar. Det säger Hanna Eklöf, som disputerat med avhandlingen "Motivational beliefs in the TIMSS 2003 context".

Det har Lisbeth Henricsson undersökt i avhandlingen "Warriors and Worriers". Hon har tittat närmre på lärare-elev relationen och vilka faktorer som förbättrar eller förvärrar möjligheterna till anpassning för barn med beteendemässiga störningar.

Lars Mouwitz har i avhandlingen "Matematik och bildning" undersökt begreppet "Bildung" som bland annat innebär ett dubbelsidigt perspektiv där man inkluderar både samband och begränsningar mellan olika former av mänsklig förståelse.

Christina Rodell Olgaç konstaterar i sin avhandling att uttryck för Romernas kultur, språk, historia och religion knappast förekommer i skolan idag, trots att läroplanerna innehåller krav på att detta ska tas upp för alla elever.

Konstantin Kougioumtzis har i avhandlingen "Lärarkulturer och professionskoder" jämfört hur idrottsläraryrket och idrottsundervisningen ser ut i den svenska och den grekiska skolan.

Studenter som går datorbaserade undervisningar på nätet har svårt att själva lyckas med ett djupare kunskapsbygge, trots att undervisningsformen har stor potential. Det visar Claes Malmbergs avhandling "Kunskapsbygge på nätet".

Det har Monica Johansson undersökt i avhandlingen "Teaching mathematics with textbooks". Hon säger att läroboken har fått en auktoritativ ställning i klassrummet som bör diskuteras - som alla verktyg har den både tillgångar och begränsningar.

Det studerar Ylva Ståhle i avhandlingen "Pedagogiken i tiden". Inom den avreglerade skolan växer nya pedagogiska praktiker växer fram: men vilka idéer styr arbetet? Hur formas verksamheten? Och vad är det egentligen man försöker åstadkomma?

Fredrik Lindstrand har undersökt hur gymnasieungdomar använder filmskapandet för att arbeta med frågor som berör deras eget sociala och kulturella sammanhang. I avhandlingen "Att göra skillnad" analyseras både arbetsprocesser och den färdiga filmen.

Ulrika Ferm visar i sin avhandling att kommunikationen mellan föräldrar och barn med grava tal- och rörelsehinder ofta är innehållsmässigt begränsad. För att kunna utbyta tankar och erfarenheter behöver dessa barn olika former av kommunikationsstöd.