Det undersöker Matilda Wiklund i avhandlingen "Kunskapens fanbärare". Hon har tittat på hur läraren har beskrivits i tidningen Dagens Nyheter under 90-talet. "Den goda läraren" framställs där som en expert och en förespråkare av traditionella värden.

Det visar Sofia Celes avhandling "Communicating place". Hon har studerat hur mellanstadiebarn i England och Sverige berättar om sin utemiljö, och menar att det är viktig att försöka förstå hur barn kommunicerar sina erfarenheter av miljön.

En skolflicka som är stressad löper 4,5 gånger högre risk att drabbas av olika smärttillstånd än en lika stressad pojke. Kristina Brun Sunblads avhandling visar även att skillnaden mellan skolor när det gäller barnens ohälsa är mycket stor.

Eva Hultin har i sin avhandling studerat olika samtalsgenrer inom gymnasieskolans litteraturundervisning. Studien kan ses som ett inlägg i debatten om litteraturens och samtalets roll inom ämnena Svenska och Svenska som andraspråk.

Var femte elev i den svenska skolan har behov av någon form av stödåtgärd och för varje sådan elev måste det skrivas ett åtgärdsprogram. Lisa Asp-Onsjös studie visar att den ofta omfattande dokumentationen inte tycks underlätta elevens skolsituation.

Gatukonst är en form av kommunikation, där bild och text skapar mening i relation till den omgivande miljön. Gatukonst är också en estetisk lärprocess där själva gestaltningen blir en kunskapsform, visar Cecilia Andersson i studien "Rådjur och raketer".

I pedagogiska praktiker är få fenomen så genomgripande som kommunikation. Trots det gör vi problematiska antaganden om den. I "Kommunikativ naturalism" belyser Niclas Rönnström den språkliga kommunikationens dimensioner av mening, handling och giltighet.

Det är titeln på Åsa Söderströms avhandling, där hon har och analyserat elevers och lärares syn på elevers ansvar för sitt skolarbete, och hur denna relaterar till en mer övergripande skol- och samhällsideologi.

Det har Marianne Lundgren undersökt i avhandlingen "Från barn till elev i riskzon: En analys av skolan som kategoriseringsarena". Studien fokuserar på hur elevers avvikande beteende tolkas och hanteras i den pedagogiska verksamheten.

I avhandlingen "Från kvalitetsidé till kvalitetsregim" undersöker Hans Nytell utvecklingen av kvalitetsidén och hur staten styr skolan. Studien visar att i början på 2000-talet har dén om kvalitet kommit att bli en dominerande regim.

I avhandlingen "Dokumenterat utanförskap" studera Gunilla Ingestad stödåtgärder för elever med skolsvårigheter. Syftet med studien är att undersöka skolans bedömning av elevers skolsvårigheter i ett längre perspektiv.

Vilka föreställningar har ungdomar om demokrati, och vilken syn på demokrati är det som skolan överför till sina elever? Det är frågor som Cecilia Eriksson söker svaret på i avhandlingen "Det borde vara att folket bestämmer".