Eva Davidsson visar i "Different images of science" att sicence centers inte problematiserar naturvetenskapliga frågor fullt ut. Om man inte visar att naturvetenskapen också är kontroversiell och mångfacetterad är det svårt att fånga de ungas intresse.

Marianne Öberg Tuleus har i sin avhandling "Lärarutbildning mellan det bekanta och det obekanta" undersökt vilka innebörder av fenomenet lärarutbildning som framträder då lärarutbildning studeras som levd erfarenhet.

... och tydliga regler som efterföljs - det är något som både elever och lärare uttrycker en önskan om i Maria Westers avhandling "Hålla ordning, men inte överordning". Hennes resultat visar dock att det råder en viss diskrepans mellan praktik och teori.

Det har Linda Kahlin undersökt i sin avhandling "Sociala kategoriseringar i samspel". Hennes resultat visar hur kategoriseringar dels har situationell relevans, dels leder till normativa förväntningar på hur medlemmar av sociala grupper bör bete sig.

Hur blir man musiker? Vad är anledningen till att mästare/lärlingssystemet är så levande i högre musikutbildningar? Hur går det till att överföra en praktisk kunskap som musicerandet? Det undersöker Sven Åberg i avhandlingen "Spelrum".

Ingrid Mossberg Schüllerqvist har undersökt vilken betydelse svenskärares ämnesuppfattning och syften med litteraturundervisningen har för elevers lärande. Finns det en vedertagen syn på hur hur text ska läsas och tolkas - eller finns det flera?

Hur konstrueras genus i de läromedel som används i ungdomstränarutbildningen? Syftet med Karin Grahns avhandling "Flickor och pojkar i idrottens läromedel" är att försöka förstå vilka kollektiva föreställningar om genus som finns inom idrotten.

Genom IKT erbjuds barn och unga nya kommunikationsarenor för möten och social interaktion. Men hur används dessa arenor? Cecilia Löfberg har studerat ungas interaktion på en virtuell mötesplats i samtal kring manligt, kvinnligt, känslor och sexualitet.

I en skola där ansvaret mer och mer läggs över på eleverna blir disciplineringstekniker centrala. Gunilla Granath har i avhandlingen "Milda makter" studerat loggböcker och utvecklingssamtal som pedagogiska verktyg.

Istället för ett enda system som hanterar allting, går vi idag mot en utveckling av modulära lärmiljöer: flera mindre enheter som arbetar tillsammans. Fredrik Paulsson har undersökt hur learning technology bättre kan anpassas till pedagogiska behov.

Kinesiska lärare har ett varierat sätt att undervisa i matematik som kan bidra till att utveckla hur matematik lärs ut i svenska skolor. Det visar Johan Häggström i sin avhandling "Teaching systems of linear equations in Sweden and China".

Vad handlar entreprenörskap i ett pedagogiskt sammanhang egentligen om? Hur tar det sig uttryck i det vardagliga arbetet i skolan? Det undersöker Bettina Backström-Widjeskog i avhandlingen "Du kan om du vill".