Den potential som yrkeselever har i sitt muntliga språk visar att här finns det utvecklingsmöjligheter för skolan att ta vara på i sin undervisning. Det framgår av Maria Westmans avhandling "Skriftpraktiker i gymnasieskolan".

Vilka ledarskapsprocesser kan identifieras hos en framgångsrik rektor? Finns det något samband mellan rektors ledarskapsprocesser och skolans resultat? Vilka är förutsättningarna för rektors framgångsrika ledarskap? Det är tre centrala frågor i Monika Törnséns avhandling "Successful Principal Leadership".

Skillnaderna mellan muslimskt profilerade skolor i Sverige och England är stora. Den grundläggande orsaken ligger i de ramar som satts upp som villkor för att få tillstånd att starta och driva en skola. Det visar Åsa Brattlunds avhandling "What Role of God and National Curriculum in School life?"

Syftet med Ellen Almers avhandling är att bidra till kunskapsutveckling om hur unga människor utvecklar handlingskompetens för hållbar utveckling. Med detta avses vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor på ett sätt som inkluderar intergenerationellt och globalt ansvar.

Killar rör sig betydligt mer än tjejer på fritids och i skolan. Det visar Gisela Nybergs avhandling "Physical activity in 6-10 year old children". I underlaget har 1643 barn mellan sex och tio år fått sätta på sig en rörelsemätare.

När nationella politiska visioner ska omsättas i kommunal praktik blir det sällan som man tänkt sig. Vad händer på vägen? Det är en av de frågor Pia Skott söker svar på i avhandlingen "Läroplan i rörelse". Som konkret exempel följer hon hanteringen av det individuella gymnasieprogrammet.

Den övergripande frågeställningen i Thérèse Hartmans avhandling "Problem eller tillgång?" är högskolans roll som aktör för ökad jämlikhet och demokrati. Hon har intervjuat lärare och studenter vid juridiska institutionen fem studenter som antagits via alternativt urval, fem reguljärt antagna samt nio lärare.

I Lottie Lofors-Nybloms avhandling "Elevskap och elevskapande" ställs frågan Vad innebär det att vara en lyckad elev? till två olika auktoriteter som medverkar i konstruktionen av elever: två olika läroplanstexter och sex elevgrupper.

I Maria Hjalmarssons avhandling står lärarprofessionen och dess genusordning i fokus. Lärares uppfattningar om sin yrkeskompetens, sitt arbete och uppdrag samt hur de upplever förväntningar som riktas mot dem, är tre övergripande teman.

Syftet med Anita Erikssons avhandling är att granska och analysera hur teori och praktik framträder i olika typer av gruppsamtal inom lärarutbildningen. Samtalens innehåll analyseras i relation till policytexter och utbildningens innehåll och uppläggning.

Att laborationer har en naturlig och central plats i naturvetenskaplig undervisning håller de flesta med om. I avhandlingen "Laborativt arbete i grundskolans senare år" vill Per Högström ge ytterligare kunskap om det laborativa arbetet i svensk grundskola.

Karin Dues avhandling "Fysik, lärande samtal och genus" handlar om gruppdiskussioner i fysik på ungdomsgymnasiet. Den tar upp hur kunskaper i fysik, genuspräglade relationer och föreställningar om fysikämnet byggs upp i elevers samtal.