I Anna Johnsson Harries avhandling "Staten och läromedlen" studeras såväl de politiska besluten om, som det konkreta genomförandet av, den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel, från starten 1938 till avskaffandet 1991.

Helen Melanders avhandling "Trajectories of Learning: Embodied Interaction in Change" handlar om lärande som förändringar i förståelse i sociala och situerade aktiviteter.

Hur kan skolan arbeta med ett etiskt förhållningssätt i planering och undervisning? Och vilken betydelse har lärarnas bemötande för elevernas lärande? Om detta handlar Ulrika Bergmarks avhandling "Building an ethical learning community in schools".

Fokus i Linda Reneland-Forsmans avhandling "A changing experience - communication and meaning making in web-based teacher training" är nya lärandeformer men "gamla behov" i form av identitets- och meningsskapande.

Kvinnor har mer stressrelaterad ohälsa än män och en ökning ses framför allt hos unga flickor. Det övergripande syftet med Katarina Haraldssons avhandling är därför att utvärdera och utforska vad som buffrar stress i vardagen hos unga flickor.

Under högstadietiden formar ungdomar sin egen identitet. En viktig del i den processen är musiken. Åsa Bergman förklarar i avhandlingen "Växa upp med musik" hur musiken påverkar unga.

I avhandlingen "Children with Down syndrome in mainstream schools" undersöker Anne-Stine Dolva möjligheter och hinder för aktivitet och delaktighet i skolan för barn med Downs syndrom.

Programmerade lärare i datorn kan visa oss vägen och öka vårt intresse för att lära. det framgår av Magnus Haakes avhandling "Embodied Pedagogical Agents - From Visual Impact to Pedagogical Implications"

Elisabeth Franks avhandling "Läsförmågan bland 9-10-åringar" syftar till att bidra med kunskap kring förhållanden i skol- och klassrumskontext som är av betydelse för elevers läsförmåga.

Måste man veta vad som kännetecknar en tysk bisats för att kunna producera en sådan? Det är huvudfrågan i språkläraren Ingela Valfridssons avhandling "Nebensätze in Büchern und Köpfen" eller på svenska "Bisatser i böcker och huvuden".

Relationen mellan den akademiska matematiken och matematiken i klassrummet är en grundläggande fråga inom matematikdidaktiken. Anna Klisinskas avhandling "The fundamental theorem of calculus" har som fokus hur denna relation betraktas med ett särskilt fokus på bevis.

Ämnet för Rauni Karlssons avhandling är demokratiska värderingar i förskolans vardag. Hur tar sig demokratiska värden uttryck i barnens relationer? Vilka värden hanterar barnen i olika situationer i det vardagliga samspelet?