Det övergripande resultatet i Annika Åstrans avhandling, När PBS kom till byn: Berättelser om erfarenheter av ProblemBaserad Skolutveckling, visar att de som arbetar i skolan idag är engagerade i en stor mängd utvecklingsarbetet, krav och sätt att arbeta som de själva väljer att anta. Resultaten visar också hur de intervjuade tar emot och laddar dessa idéer med sina egna tidigare erfarenheter och hur detta görs i diskursiva sammanhang som formar vad som anses normalt och självklart.

Arbetet i Gunvie Möllås avhandling "Detta ideliga mötande": En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik, riktar intresset mot elever som av olika skäl har bedömts vara i behov av stöd och studien förväntas utgöra ett bidrag till kunskapsbildningen om hur kommunikation och samspel konstituerar den dagliga verksamheten samt hur detta i sin förlängning kan ta sig uttryck i exkluderings- och inkluderingsprocesser under ungdomarnas gymnasieutbildning.

Elever tar allt större ansvar för sin egen matematikundervisning. I första hand handlar det om hur och när uppgifterna ska utföras. Däremot saknas ofta det eftersträvade inflytandet över innehållet i undervisningen. Det visar Lili-Ann Kling Sackerud i sin avhandling "Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik: En skolstudie i postmodern tid".

Det övergripande syftet med Malin Wass avhandling "Barn med cochleaimplantat: kognition och läsförmåga", var att studera kognitiva förmågor hos barn med grav hörselskada eller dövhet som fått cochleaimplantat (CI).

Träning av hjärnan ger bestående förbättringar av förmågan att lösa både tränade och ibland även otränade uppgifter, skriver Erika Dahlin i sin avhandling Train your brain: updating, transfer, and neural changes.

I avhandlingen Lärares lärande om elever - en sociologisk studie om yrkespraktik har Elisabeth Ranagården studerat hur hur yrkesverksamma lärares lärande om elever sker iförhållande till förändrade krav och nya organisatoriska förutsättningar samt vilkastrategier eller metoder lärare utvecklar för att möta förändringarna.

Victoria Johanssons avhandling, Developmental Aspects of Text Production in Writing and Speech, undersöker hur tal- och skrivfärdigheten utvecklas under skolåren. Studien använder ett material bestÚaende av 316 texter från fyra texttyper: talade och skrivna narrativer, och talade och skrivna utredande texter (dvs. föredrag och uppsatser).

De skolor som lyckats anpassa strukturen och kulturen i relation till både de sociala och akademiska målen är de skolor som har den lägsta nivån av mobbning och de högsta betygen. Rektorn tar socialt ansvar och tar frågor om mobbning och kränkande beteende på allvar, visar Björn Ahlström i sin avhandling Bullying and social objectives: A study of prerequisites for success in Swedish schools.

Självkänsla och känsla av sammanhang ses som viktiga faktorer för hälsa och därför är det övergripande syftet med Tobias Edholms avhandling, Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood, att undersöka längsgående och samtidiga samband mellan låg självkänsla och ADHD, från barndomen till unga vuxenlivet.

Resultaten i Jakob Åsbergs avhandling Literacy and comprehension in school-aged children:Studies on autism and other developmental disabilities, tyder på att svårigheter i läsförståelse och/eller hörförståelse av sammanhängande diskurs är vanliga hos barn med ASD och barn med ADHD på gruppnivå.

Utgångspunkten för Lena Larssons avhandling, Idrott och helst lite mer idrott, är kritiken att idrottslärarutbildningen har lite kontakt med vetenskap, att den har svårt att utmana traditionella könsmönster, och att studenternas erfarenheter av sina idrottsaktiviteter är viktigare än utbildningsprogrammet för vilken kunskap som anses värdefull.

Det övergripande syftet med Jenny Isbergs avhandling, Viljan till fysisk aktivitet, var att undersöka möjligheterna att motivera ungdomar, 12-16 år gamla, att träna fysisk aktivitet och förhoppningsvis att stimulera dem att fortsätta att vara fysiskt aktiv i ung vuxen ålder.