Den svenska skolan har ett uppdrag att göra eleverna till demokratiska medborgare. Hur gör man det och i vilken grad lyckas skolan med uppdraget? Det försöker Anders Bromans avhandling "Att göra en demokrat?: Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan" ge svar på.

Förlängningen av yrkesutbildningarna från 2- till 3-åriga medförde inte att fler yrkeselever började studera vid högskolan. Däremot ökade avhoppen från gymnasieskolan visar nationalekonomen Caroline Hall i avhandlingen "Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies".Disputation 2010-02-26 vid Uppsala universitet.

Cecilia Gärdéns avhandling "Verktyg för lärande: Informationssökning och informationsanvändning i kommunal vuxenutbildning" syftar till att fördjupa vår kunskap om informationspraxis inom kommunal vuxenutbildning, genom att undersöka informationssökning och informationsanvändning i samband med en specifik skoluppgift. Den teoretiska ram som använts är ett socio-kulturellt synsätt.

Långsiktigtiga insatser har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. I avhandlingen "Kompletterande anknytningsperson på förskola" visar Birthe Hagström på de positiva effekterna.Disputation 2010-02-26 vid Malmö högskola.

Huvudsyftet med Per-Eskil Perssons avhandling "Räkna med bokstäver! : en longitudinell studie av vägar till en förbättrad algebraundervisning på gymnasienivå" är att skapa insikter om algebrakunskaper och villkor för algebralärande hos gymnasieelever. Ett andra syfte är att med utgångspunkt i resultaten föreslå vägar till en förbättrad algebraundervisning inom det svenska skolsystemet.

Att idrotta i en förening har ingen större betydelse för barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling. Det visar Stefan Wagnsson i avhandlingen "Föreningsidrott som socialisationsmiljö - en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".

I avhandlingen "Pyramider och pipelines: Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan" studerar Charlotte Silander hur utbildnings- och forskningssystemet kan påverka jämställdheten i akademin.

Mellanstadieelever som gått i klasser där elever från olika årskurser blandas har sämre resultat på kognitiva test i årskurs 6 än jämförbara elever som fått traditionell undervisning. Det visar nationalekonomen Elly-Ann Johansson i avhandlingen Essays on schooling, gender, and parental leave

Maj-Gun Johansson avhandling "Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering" rapporterar om positiva effekter av en datoriserad träningsmetod i läsning och stavning. Genom snabba exponeringar av ord triggas lässvaga elever till ökat läsflyt.

Att granska hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom svensk lärarutbildning är syftet med Henrik Hegenders avhandling "Mellan akademi och profession: Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning".

Syftet med Ulla Dambers avhandling "Läsa för livet: Tre studier av svenska barns läsutveckling" är att utforska de faktorer som bidrar till att vissa skolklasser presterar på högre nivåer i läsning än vad man skulle kunna förvänta med hänsyn till socioekonomiska bakgrundsfaktorer och språkbakgrund.

Vad kan betecknas som en "livsfråga", varför är de anses viktiga och hur de passar in i undervisningen? Det är tre frågor som Björn Falkevall ställer i avhandlingen "Livsfrågor och religionskunskap: En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik".